|
Ängås i Västra Frölunda
Arkeologisk förundersökning av del av Västra Frölunda 435 och Göteborg 365 och 366
I oktober 2007 utförde Rio Kulturkooperativ en arkeologisk förundersökning vid Ängås i Västra Frölunda. Tre nya boplatser hade upptäckts vid en utredning gjord av Göteborgs Stadsmuseum tidigare under året. Undersökningen gjordes på uppdrag av Göteborgs fastighetskontor.
Syftet med förundersökningen var att fastställa fornlämningarnas innehåll och utsträckning, samt bedöma deras vetenskapliga och pedagogiska värde inför en eventuell slutundersökning.
Runt undersökningsområdet i Ängås finns en stor mängd tidigare registrerade fornlämningar, bestående av fynd- och boplatser och gravar från alla förhistoriska perioder. Ängås gård, vid Göteborg 366, har anor från 1500 – 1600 tal. I närområdet finns även lämningar av historiska stenbrott.
Västra Frölunda 435
En av de nyupptäckta boplatserna bedömdes under förundersökningen vara del av en tidigare registrerad boplats i området, Västra Frölunda 435. Här påträffades ett fåtal fynd: ett spån med retusch, en mikrospånkärna, en övrig kärna, tio avslag och två bitar övrig flinta, och en förhistorisk eldstad, som dock var kraftigt störd av sentida odlingsverksamhet. Platsen är numera bebyggd med kolonilotter, och det är möjligt att fyndmaterialet har flyttats hit i samband med att matjord har körts ut till koloniträdgårdarna.
Göteborg 365
Vid utgrävningen av Göteborg 365 påträffades en förhistorisk anläggning, botten av en härd, samt ett fyndmaterial bestående av ett spånfragment, ett avslag med retusch, 31 avslag, tre splitter och åtta övriga flintor. Fyndmaterialet var inte närmare daterbart, men boplatsens höjd över havet (8 – 10 meter) anger att den tidigast kan ha anlagts under senneolitikum/äldre bronsålder. Göteborg 365 tolkades som en boplats som använts under en kortare tid och/eller för tillfälliga aktiviteter.
Göteborg 366
Göteborg 366 innehöll ett varierat fyndmaterial, bland annat fann man fragment av vävtyngder, keramik, bränd lera och brända ben. 26 förhistoriska anläggningar påträffades. Dessa utgjordes av bland annat rännor och stolphål från byggnader, eldstäder, en kokgrop, käpphål, gropar och kulturlagerrester. Platsen tolkades som en järnåldersboplats med lämningar av ett hus. Husets storlek och form var oklar, men det bör ha haft en nordostlig – sydvästlig sträckning. Keramiken var av hushållstyp och daterades till tiden kring Kristi födelse och några hundra år framåt (förromersk – romersk järnålder). c-14-prover från huslämningarna daterades till både denna tid och folkvandringstid/vendeltid (400-800 e.Kr). Dateringarna och fyndmaterialet talar för att platsen varit bebodd under en lång tid.
Mycket pekar på att bosättningar från den äldre järnåldern i Göteborgsområdet framför allt utgjorts av ensamliggande gårdar och av mer tillfälliga aktivitetsytor som varit knutna till de olika gårdarna. Det finns dock relativt få kända huslämningar även från järnålder i Göteborgsområdet men desto fler antal gravar och gravfält från samma period. En tanke som framförts är att många historiska gårdslägen togs i besittning redan under 200- och 300 talen e. Kr. och att boplatslämningarna bör sökas inom dagens gårdslägen. Därför är det särskilt intressant att titta närmare på Ängås gård och möjligheten att Ny boplats 3 skulle kunna vara en tidig föregångare till den samma.
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
3 Maj, 2011
|
|
Kulturhistoriska rapporter 32
Arkeologiska förundersökningar vid Ängås gård i Västra Frölunda.
Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366
Ladda ner här!
|
|
