Rio kulturkooperativ
arkeologi
 
Rio Kulturkooperativ


Arkeologidagen 26 augusti 2007

Arkeologidagen den 26 augusti bjöd på sol, Rio Kulturkooperativ bjöd på föredrag och guidad visning vid Gissleröd- och Grebygravfälten i Grebbestad. Cirka 40 personer besökte såväl föredraget som den guidade visningen.

Vi började med att samlas i Grebbestadskolans matsal där Annika hälsade alla välkommna. Därefter berättade Stig bland annat om sommarens arkeologiska undersökning vid Gissleröd II. Roger fortsatte med att prata om järnålderssamhället i Bohuslän. Därefter gick vi ut i det vackra vädret för en rundvandring på de kvarvarande delarna av Gissleröd I, följt av en tur till platsen för sommarens grävning, Gissleröd II. Därefter fortsatte vi, några med bil, andra till fots, till Greby gravfält, där guidningen också avslutades.



bildbild
Till vänster: Samling i Grebbestadskolans matsal.
Till höger: Roger berättar om Gissleröd och Greby.


bildbild
Vi lämnar Grebbestadskolan för att gå mot de kvarvarande delarna av Gissleröd I.

bildbild
Till vänster: Stig står mitt i domaringen på Gissleröd I.
Till höger: Arkeologidagen var välbesökt.


bildbild
Till vänster: Mot Gissleröd II.
Till höger: Stig berättar om sommarens utgrävning.


bildbild
Till vänster: Stig berättar om Frödins utgrävning 1903 och 1904.
Till höger: En tapper liten skara följde med till fots medan andra åkte bil.

bildbild
Till vänster: Roger berättar om järnåldersamhället på vägen till Greby.
Till höger: Greby gravfält skymtar i bakgrunden.

bildbild
Till vänster: Varje liten kulle representerar en grav.
Till höger: En uppmärksam publik.


bildbild
Till vänster: De resta stenarna på Greby är imponerande.
Till höger: Med utsikt mot Grebbestad kyrka.


Gissleröd och Greby – Två platser i historien om och kring järnålder i norra Bohuslän
I juli utförde Rio Kulturkooperativ en arkeologisk slutundersökning vid gravfältet Gissleröd II intill Hagavallen i Grebbestad. Då påträffades cirka 70 förhistoriska anläggningar bestående av gravar, härdar, kokgropar, skärvstenskoncentrationer med mera. I en av gravarna påträffades, förutom keramik, en större mängd brända ben.

Gissleröd, Otto Frödin och Åke Fredsjö
Detta är dock inte första gången Gisslerödgravfälten är föremål för arkeologiska undersökningar.

Redan 1903 och 1904 genomförde Otto Frödin de första undersökningarna. Frödin beskriver Gissleröd II som ett gravfält omfattande cirka 25 gravar bestående av högar och en triangelformad stensättning. Därefter har gravfältet Gissleröd I bland annat undersökts av Åke Fredsjö 1947 och 1948. Det bestod av 47 runda och ovala högar, en domarring, en stensättning och en rest sten.

Vid de undersökningar som utfördes på Gissleröd I och II under första hälften av 1900-talet påträffades främst brända ben och keramik i gravarna men även glaspärlor, spikar, björnfalanger med mera. Utifrån keramiken och gravarnas utseende daterades gravfältet till sen folkvandringstid-vikingatid.

Greby och Oscar Montelius
Greby åtnjuter en särställning ibland Västsveriges gravfält. Gravfältet omfattar cirka 200 gravar och består av högar, långhögar, runda och ovala stensättningar och enstaka resta stenar. År 1873 undersökte Oscar Montelius 11 av de då 157 kända gravarna. Fynden utgjordes bland annat av sländtrissor, pärlor, kammar och keramik.

När Montelius publicerar Grebymaterialet beskriver han gravfältet som följande ”Detta storartade fornminne….har redan varit föremål för uppmärksamhet icke blott inom närliggande trakt utan äfven inom fornforskarnes krets”.

Montelius hade stor genomslagskraft inom den arkeologiska forskningen. Tyngdpunkten lade han liksom de flesta i hans samtid på det storslagna i förhistorien. Med sin undersökning och sina texter lade han grunden till Grebys fortsatta storhet.



Två gravfält – en historia
Gravfälten i Gissleröd har blivit förbisedda i den arkeologiska forskningen. Greby gravfält har erhållit en självklar roll som nav i ett tänkt järnålderssamhälle. Vilken betydelse har det att det är just Oscar Montelius som undersöker gravfältet i Greby 1873? Fastställs och cementeras bilden av järnåldern i Bohuslän redan under sent 1800-tal?

Detta är i första hand en tolkning av hur man kan se järnålderbebyggelse, och dess samband med försörjning och fördelning, som grund för hur historien skapas och gestaltas. Det är också historien om två gravfält. Ett som genom åren fallit i glömska hos såväl lokalbefolkning som i den arkeologiska världen och ett som omhuldats och framställts som ett av våra mest bevarandevärda gravfält.



Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se


 

 

Länkar
• Utställning av resultaten.
• Sammanfattning av rapportresultaten.
• Dagbok från slutundersökningen.
• Arkeologidagen 26/8 2007
• Pressrelease 1 inför utgrävningen.
• Pressrelease 2 under utgrävningen.
• Om utredningen.
• Om förundersökningen.
• Om slutundersökningen.
• Arkeologidagen 2010.