Grävdagbok från slutundersökningen av Gissleröd II, Grebbestad, 2007
Torsdagen 5/7 - Nu har grävningarna på Gisslerödgravfält II börjat
Torsdagen den 5:e juli började vi med en information och visning av platsen för allmännheten. Vi diskuterade bland annat gravfältets historia, de tidiga 1900-tals undersökningarna och vår grävmetodik för intresserade åhörare.
Bilder från första visningen
 
 
Tisdag den 10 juli - Avbaningen av undersökningsytan har börjat
Måndagen den 9 juli togs de första tagen med maskin på undersökningsytan. För att få en uppfattning om markstratigrafin började vi med att gräva ett schakt rakt igenom det gamla grustaget. Det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. Redan efter några få skoptag träffade vi på en anläggning med mycket sot, kol och skärvsten. I ytan på anläggningen påträffade vi även rikligt med keramik från minst två olika kärl.
När schaktet var klart fortsatte vi med att bana av den NV delen av grustaget. Där påträffade vi bland många nya anläggningar även sådana som Otto Frödin noterat redan 1903.
 
Till vänster: Del
av undersökningsytan före avbaning.
Till höger:
Avbaningen av undersökningsytan
har börjat!
 
Till vänster: Annika rensar fram en anläggning.
Till höger: Strax ovanför det vattenfyllda schaktet syns en av Otto
Frödins anläggningar från 1903.
Torsdag 12 juli – Avbaningen av undersökningsytan är nu avklarad
Under gårdagen och idag fortsatte avbaningsarbetet av undersökningsytan vid grustaget. Därefter togs en mindre yta upp vid skogsbrynet, cirka 50 meter rakt öster om grustaget, där det under förundersökningen bland annat framkom en härd som daterats till vikingatid. Detta innebär att avbaningsarbetet nu är avklarat.
Hittills har över 70 anläggningar påträffats. Dessa består av allt från sotfläckar till kokgropar och eventuella gravar. Om de är samtida eller inte återstår att se. Vi har även börjat mäta in och fotografera anläggningarna i plan.
Idag hade vi även den första öppna förskoleaktiviteten. Efter en liten rundtur och introduktion fick barnen vara med och själva sålla jord från en anläggning. Till barnens, och vår, stora glädje hittade de keramik. På eftermiddagen var det dags för den första visningen av den avbanade undersökningsytan.
 
Till vänster: Framrensade kokgropar vilka noterats av Otto Frödin
redan 1903. I bakgrunden pågår avbaningsarbetet med maskin.
Tiil höger: Lillemor samlar in keramikfynd från ytrensningen
av anläggning 23.
 
Till vänster: Öppen förskola. Roger instruerar barn vid
sållet.
Tiil höger: Så här ser anläggningen ut som barnen hjälpte
till att sålla.
Tisdag 17 juli – Gravar på Gissleröd II
Undersökningarna vid Gissleröd II har givit glädjande resultat. Vi visste att det funnits gravar här, men vi visste inte om de fanns kvar. De kunde ha blivit förstörda av grustäkt, eller blivit undersökta och borttagna i början av 1900-talet. Det var detta som gjorde vår utgrävning så spännande – skulle vi hitta förhistoriska anläggningar, eller rester av undersökningarna av dem?
Redan första dagen när vi drog det första schaktet upptäckte vi en anläggning som dittills varit okänd, anläggning 1. På ytan låg många skärvor från minst två olika keramikkärl, och därunder sot och kol. Här hittade vi också några brända ben. Ju längre ner vi grävde desto mer sot och kol hittade vi, och stenar som spruckit sönder av den starka hettan från elden. Nere mot bottnen fanns ytterligare keramikskärvor.
Keramikskärvorna och de brända benen talar för att det är en grav vi hittat, och att döma av keramiken torde den vara från århundradena kring Kristi födelse. Detta är inte en av de anläggningar Frödin hittade vid sitt besök 1903. Han har däremot noterat vad han tolkade som en genom grustäkt i det närmaste bortgrävd gravhög strax intill. Detta kan vara fallet, men det kan också vara så att de två anläggningarna – Frödins och vår – i själva verket är delar av samma grav.
Undersökningen av graven pågår fortfarande, och vi ska försöka reda ut hur de två anläggningarna förhåller sig till varandra. Vi ska också försöka förstå om de är skadade av grustaget eller inte, och om Frödin kanske undersökte den grav han hittade, trots att någon dokumentation inte finns.
Vi fortsätter dokumentationen av övriga anläggningar trots regn och åska.
 
Till vänster: Stig, Annika och Roger tittar närmare på keramiken
från anläggning 1.
Till höger: Keramik från graven ligger
upplagd på den stora stenen till höger i bild. Snett ner till
vänster skymtar mer keramik i anläggningsprofilen.
Framrensningen av andra halvan av anläggning 1 påbörjad.
Fredag 20 juli – Många besökare på grävningen
Andra veckan av tre är avklarad. Slutet av veckan bjöd på vackert väder och många besökare. Barnen som närvarade på grävningens öppna förskola på torsdagsförmiddagen fick hjälpa Roger att undersöka två anläggningar, varav den ena visade sig innehålla en del keramik. Även de som valde eftermiddagens guidning fick – efter en givande vandring runt grävplatsen och diskussioner kring landskapet – delta i undersökningarna av ett antal anläggningar.
På fredagen fick vi besök av fler grävsugna barn, och Lillemor, Annika, Stig och Magnus fick god hjälp med grävning och sållning.
Att på detta sätt delta i arbetet med att fördjupa kunskapen om sin egen historia är både roligt och viktigt. Förhoppningsvis leder det till en vidgad syn på landskapets olika tidsskikt, och en bättre förståelse för de dimensioner av historien och förhistorien som inte längre är synliga. Människors otaliga val har format landskapet vi lever i till vad det är idag. Kanske kan vi genom de frågor som väckts kring Gissleröd II förstå dessa val lite bättre.
 
Till vänster: Emma hjälper Lillemor att sålla.
Till höger: Maja vid anläggning 2.
 
Till vänster: Elvira hjälper Lillemor att undersöka anläggning
9.
Till höger: Roger förklarar för besökarna vid torsdagens
guidning.
Tisdag 24 juli - Grav 27 Frödins "a"
Vi har nu lagt en profil genom den anläggning som Frödin vid sin skadedokumentation benämnde "a". Han tolkade anläggningen som en grav. Det gjorde han helt riktigt har det visat sig. Redan efter att vi flyttat på det översta stenlagret började det komma brända ben. Vi har samlat in stora mängder ben, troligen från såväl människa som djur. I graven finns även sparsamt med keramik. Anläggningen är delvis störd genom grustäkten. Det verkar som om man grävt sig in i kanten tills man kom fram till benkoncentrationen och sedan återfyllt hålet in i gravgömman.
Vi kommer de närmaste dagarna att fortsätta med undersökningen av graven.
Anläggning 27 (Frödins "a"). För att kunna se
anläggningen
i genomskärning gräver vi en halva itaget. Den blå linjen
markerar var vi tänkt lägga profilen.
 
Till vänster: Annika sållar anläggning 27. I handen håller
hon några av alla de många ben som framkom i graven.
Till höger: Benen påträffades framför allt i det mörka
området mellan stenarna mitt i bild.
Onsdag 25 till Torsdag 26 juli
Vi gick vidare med undersökningen av anläggning 27. De brända benen framkom i ett område ganska centralt i anläggningen men också med en spridning ut mot den skadade ytan, det vill säga grustagskanten. Det kom dock bara ett fåtal keramikskärvor varför vi började spekulera i om benen var strödda i graven, eller kanske kastade tillbaka på gravhögen av grustagsarbetarna. En annan förklaring kunde vara att graven undersökts arkeologiskt av Frödin 1904 och det vi grävde var en dumphög från undersökningen. Benmängden var dock så stor och benen så stora att det var svårt missa dem även utan sållning. För att försöka klargöra om graven var undersökt eller bara skadad lades ett profilschakt vinkelrätt mot profilen.
Vid upptagningen av detta schakt framkom det snart ytterligare keramikbitar och enstaka benbitar. Alldeles intill kanten av den ursprungliga profilen genom anläggningen låg en mindre koncentration av stenar. Dessa mättes in, fotograferades och efter att vi tagit bort dem framkom en stor mynningsbit av ett keramikkärl! Ganska snart efter det upptäckte Annika att stora delar av krukan stod kvar på plats. Genom detta kan vi säkert uttala oss om kärlets form, det ”innehåll” som fanns kvar i kärlet samlades in för vidare analys vid Miljöarkeologiska laboratoriet. Att en av de anläggningar som bedömdes vara en grav inte vidarundersöktes 1904 ger anledning till eftertanke. Var det så att delar av de härdar/kokgropar som hade bedömts som gravar inte gav något resultat som gjorde att man ”gav upp” och inte undersökte ens alla de anläggningar som bedömts som gravar?
Undersökningen går nu vidare med att försöka komplettera vår kunskap om de anläggningstyper vi hittat, finns det avvikande typer av anläggningar eller stämmer bilden av att området består av huvudsakligen skärvstenfyllda härdar/kokgropar?
 
Till vänster: Det nya profilschaktet
genom anläggning 27.
Till höger: Annika med mynningsbitar från gravkärlet. Lillemor,
i bakgrunden, är på väg till sållet.
 
Till vänster:
Annika rensar fram kärlet.
Till höger: Gravkärlet framrensat.
Fredag 27 juli
Undersökningen av Gisslerödsgravfältete går nu in en slutfas. Vi kommer att gå igenom fynden och proverna samt grävdokumentationen. Inom två veckor kommer vi slutligen att göra den sista avbaningen av ytan och komplettera den tidigare gjorda dokumentationen.
Som alla uppmärksamma läsare av hemsidan förstått har vi förutom det strikt arkeologiska intresset även en vilja att förstå vad som hänt på platsen i historisk tid. Vi har försökt att dokumentera vad som undersöktes i början av nittonhundratalet. Vi har också försökt att kartlägga vad som hänt med grustaget under dess användning men också efter att täkten upphört. En tid var området en tipp. Vi har samlat in och dokumenterat en del av dessa föremål för att få en förståelse även för denna process. En del av det arbetet utfördes inom ramen för den pedagogiska verksamheten.
 
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
|
