![]() |
|||
Arkeologisk slutundersökning vid Gissleröd II, Grebbestad Undersökningen av Gissleröd II var dels en vanlig arkeologisk undersökning, dels en arkeologihistorisk undersökning. Gravfältet hade dokumenterats och undersökts 1903 men rapporteringen var bristfällig. Tolkningen av undersökningsresultaten har delvis tagit stöd i de tidigare undersökningarna men de äldre resultaten har även omtolkats. Undersökningsområdet är beläget i norra Grebbestad, söder respektive norr om fotbollsplanen Hagavallen. Området norr om benämns Tanum 1892 och söder om Tanum 1893. Vid undersökningen registrerades 85 anläggningar. Några av dem var fragmentariska men flertalet var i stort sett intakta. Detta trots att såväl grustäkt som sophantering försiggått i området. Mot bakgrund av resultaten från det tidiga 1900-talets undersökningar förväntades flera gravar. För att lättare kunna avgöra om anläggningarna var gravar eller inte har markkemiska analyser kompletterat undersökningsiakttagelserna vid bedömning av anläggningar. Efter att ha bearbetat undersökningsdokumentationen och analysresultaten är slutsatsen att det fanns två gravar kvar i området 2007. Med största sannolikhet har ytterligare en undersökts 1903. Alltså totalt tre gravar. De tidiga beskrivningarna skildrar uppgifter om bortgrävda gravar. De troliga/ tveksamma gravar som anges på en skiss 1903 var dock förmodligen i de flesta fall eldstäder. De två undersökta gravarna kom att dateras till yngre bronsålder respektive äldre järnålder.Även den trekantiga stensättning som undersöktes 1903 bör dateras till äldre järnålder. De allra flesta övriga undersökta anläggningar visade sig vara eldstäder. De består av såväl mindre eldstäder som riktigt stora anläggningar fyllda med kol, sot och skärvsten. Dateringarna på anläggningarna spänner över mer än 2000 år. De äldsta anläggningarna är från äldre bronsålder och de yngsta från vikingatid. Det är dock väldigt tydligt att det framförallt är under perioden 0-500 e Kr som området används mest intensivt. Ungefär hälften av alla daterade anläggningar har använts under denna tid. En annan speciell sak är att flera av anläggningarna har eldats med tall. Det är ett trädslag som inte är så bra till ved, utan snarare använts som byggnadsmaterial. En hypotes är att träet använts till båtbyggnation och att spillvirket sedan eldats. Alla anläggningar som innehöll tallved hörde till den norra ytan, Tanum 1892. På den södra ytan, Tanum 1893, hade andra träslag använts. Här framkom också en speciell anläggning, en ugn. I den fanns också ett sädeskorn, vilket stärker intrycket av att området varit aktivitetsindelat mellan hantverk och boplats. Rio Kulturkooperativ/Arkeologi |
Kulturhistoriska rapporter 86 Länkar |