Brottkärr, Göteborg
Slutundersökning av Askim 285
Den 29 januari avslutades Rio Kulturkooperativs undersökning av fornlämningen Askim 285 i södra Göteborg. En lång och vintrig undersökning är till ända och det är dags att börja summera intrycken. Grävningarna inleddes i november med en del kyla och regn för att följas av en mild decembermånad och slutligen några kalla och fina dagar i januari. På det hela taget har vädret för årstiden varit bra. Platsen ligger på cirka 20-22 meter över havet i en före detta björkskogsdunge som sluttar åt väst. Ytan har varit strandbunden under mesolitikum och översvallats vid transgressionen under de senare delarna av mellanmesolitikum cirka 6500 f. Kr. för att under neolitikums början åter bli strandbunden.
Fornlämningen visade sig vara mer komplex och innehållsrik än vad förundersökningsresultatet givit vid handen. När den första schaktningen var avslutad vidtog framrensandet och undersökningen av alla de framkomna anläggningarna. 12 stycken schakt visade sig rymma hela 253 förmodade anläggningar! Flera av dessa var diffusa och svårtolkade i plan och kunde i vissa fall misstänkas vara rester av rotvältor medan andra tolkades som delar av ett boplatsanknutet kulturlager. Flera av anläggningarna utgjordes av tydliga stora härdar med skörbränd sten och kol synligt i ytan.
Jordmånen visade sig variera markant över ytan; efter ett cirka 25-45 cm tjockt matjordslager vidtog i den västra delen av fornlämningen ett grusigt sandlager med en hög halt av svallad flinta medan det i den östra delen kom att övergå i ett fint sandlager, bemängt med rötter och stubbar. Vid en anblick kunde man ana att det fanns en hel del tydliga anläggningar i en zon som lite grovt sträckte sig över ytan i en nord-sydlig riktning.
När alla anläggningarna dokumenterats i plan började den svåra biten; hur prioriterar man bland detta stora antal anläggningar och vad räcker tiden till? Ett antal meterrutor grävdes i vad som tolkats som kulturlager. Innehållet sållades för att om möjligt se någon differentiering mellan de olika sticken. I de rutor som placerades i det grusigare lagret var förekomsten av svallad flinta markant och den kan sägas var en del av jordmånen snarare än en del av ett avsatt lager. Något tiotal cm under den framschaktade ytan påträffades vid meterruts- och anläggningsgrävningen allt som oftast ett undre, kraftigt gruslager med en stor mängd svallad flinta. Detta lager identifierades redan under förundersökningen och har daterats till senare delen av mellanmesolitikum. Härifrån härrörde förmodligen den största delen av den på ytan förekommande svallade flintan. Ett större antal härdar, gropar, stolphål samt kulturlager grävdes ut. Framför allt härdarna gav ett rikt material av flinta av fin kvalité, en hel del redskap samt rejäla kol- och makroprover. Flera av de anläggningar som grävdes i den sandiga delen av ytan kunde avskrivas som del av rotvältor och rotrester. I den grusigare delen visade sig flera anläggningarna vara del av förvillande mangan- och järnhaltiga utfällningar. Inga fynd av keramik gjordes under grävningen men fyra tvärpilar samt en atypisk skivyxa gör att man kan placera delar av platsen i senmesolitikums slutstadium eller till den första fasen av tidigneolitikum. Något som också bekräftas av provresultaten från förunderökningen.
Innan juluppehållet maskingrävdes även ett cirka 80 meter långt djupschakt löpande i öst-västlig riktning över ytan, i syfte att dokumentera den mellanmesolitiska kontexten inom fornlämningen. I profilen återfanns åtminstone två tydligt åtskilda kulturpåverkade lager. Efter dokumentation och provtagning av profilernas lagerföljd lades långschaktet åter igen.
Efter fältarbetets avslutande återstår nu ett mycket spännande rapportarbete och väntan på analyssvaren från undersökningen. Här på hemsidan kommer ytterligare information att läggas ut under den kommande tiden.
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
|
