![]() |
|||
Boplatslämningar vid Ertseröd I Tanums kommun pågår arbetet med nytt avloppsreningsverk och tillhörande nya ledningar. Rio Kulturkooperativ har utfört en särskild utredning längs delar av ledningssträckan mellan Bodalen och Grebbestad. Som en följd av detta registrerades fornlämningen Tanum 2207, en boplats. Då en del av boplatsen berördes av den planerade avloppsledningen fick Rio Kulturkooperativ i uppdrag att utföra en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Fornlämningen Tanum 2207 är cirka 170x40 meter i NV–SÖ riktning. Boplatsen ligger vid ett krönläge cirka 15-20 meter över havet, utmed väg 163 cirka 3 kilometer söder om Grebbestad. Under utredningen påträffades slagen flinta och anläggningar. Förundersökningen ägde rum i april 2010. Området som undersöktes omfattade ett 4 meter brett område öster om väg 163 (innanför dikeskant). Sju schakt av varierande längd togs upp. Endast delar av sträckningen kunde undersökas på grund av att elkabel och rikstelekabel var dragna genom undersökningsområdet. Resultat Vid undersökningen dokumenterades 14 anläggningar. Anläggningarna utgjordes av fem stolphål, en ränna, en härd, sex mörkfärgningar och en grop. Vid undersökningen påträffades även en mindre mängd flinta och keramik. Flintan bedömdes som övrigt slagen och var i några fall påverkad av eld och/eller frost. Keramiken var anonym och fragmenterad, men dateras försiktigtvis till äldre järnålder. Keramiken påträffades i anläggningarna 3, 4 och 11. Inga av dessa skärvor/fragment kommer från kärlens mynningsdel, och ingen har spår av dekor eller annan ytbehandling. Alla har röd utsida, och några har organisk beläggning (matskorpa). Vedartsanalys har utförts på prover från tre anläggningar, ett stolphål samt rännan och härden. Två av dessa prover, från stolphålet och rännan, har daterats. Resultatet visar på dateringar till 132-241 eKr för kolet från stolphålet, respektive 260-282 och 324-424 eKr för kolet ur rännan. Tolkning Genom c14-analyser har kol från ett stolphål samt från husrännan daterats till romersk järnålder, eventuellt tidig folkvandringstid. De två dateringarna kan betraktas som i stort sett samtida, men ett visst tidsspann kan också finnas mellan dem, cirka 150 år men eventuellt så mycket som 400 år. Vedarten i det äldre provet utgjordes av ek och i det yngre provet av asp. Eken kan ha en högre egenålder än aspen, men inte nödvändigtvis. Asp blir som mest runt 100 år gammal, och en ek av den dimension som ryms i stolphålet är troligtvis inte äldre än 100-200 år. Aspen i rännan kan tänkas härröra från takspån eller väggklädsel, och eken från en stolpe. Möjligheten finns givetvis att inget av det daterade kolet kommer från själva huskonstruktionen. Området har troligtvis brukats aktivt under romersk järnålder, men boplatsområdet kan även ha varit använt under längre tid. I schakten framkom sand eller skalsand vid djup varierande mellan 0,2 och 0,5 meter. Jorden torde vara relativt väl dränerad, lätt och lättbrukad, och var förmodligen attraktiv som odlingsmark redan vid denna tid.
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi |
Kulturhistoriska rapporter 109
|