Fors 125
Grävdagbok
Rapport 2 november 2008
 |
 |
| Soluppgång över Fors 125. En sista gång av klart väder under slutet av oktober. |
I soligt men kyligt väder kom 97 personer för att medverka i slutguidningen på boplatsen. |
Denna dag hade vi den sista guidningen på denna lokal och vi hade en ganska kall men frisk eftermiddag på Fors 125. Det kom 97 personer denna gång och under nästan 2 timmar diskuterades tolkningar samt vad som hänt på lämningen sedan sist.
 |
 |
| Stensättningen som framkom strax norr om gärdesgården. |
Roger visar stensättningens konstruktion. |
Spännande är att vi norr om gärdesgården har hittat en stensättning som vi ska börja gräva under kommande veckor. Vi har påbörjat undersökningen och den har hittills inte givit några ben utan endast förekomst av harts och slagen flinta. I figuren ovan syns stensättningen framrensad, samt stubben av det träd som stått nästan i mitten av stensättningen. Detta har givetvis påverkat den synbara konstruktionen liksom till viss del fynden.
Vad gäller lokalen i övrigt så tolkar vi fortfarande våra lämningar som bland annat fyra hus (se våra planer längre ned på sidan). Dessa ganska tydliga hus kan dateras utifrån konstruktion till övergången mellan stenålder och bronsålder, det vill säga cirka 4000 år gamla.
Våra hus verkar alla vara placerade i relation till varandra eftersom de inte överlappar varandra (se den stora planen i texten tillhörande 15/10). Då husen ligger med ett ganska jämt avstånd mellan varandra och de har ungerfärligen samma byggnadstekniska lösningar, kan man anta att de åtminstone är byggda inom en ganska kort tidsrymd. Det är därmed möjligt att det faktiskt är fyra hushåll som vi kan urskilja på vår lokal. Givetvis kan de även motsvara en återkommande nybyggnation av en och samma gård som flyttar inom ytan.
Framförallt har vi hittat keramik i området med den äldre markhorisonten kvar, det vill säga i sluttningen nedanför krönet. I detta område kommer även tunna avslag som skulle kunna vara samtida med keramiken och husen. Utifrån dessa fyndsammanhang skulle den äldre markhorisonten kunna vara samtida med dessa hus.
De som har bott i denna del av Fors socken har utnyttjat hällkistan och det omgivande landskapet. Vi har fynd av yxor och skära som har påträffats på Rämje fastighet vilka indikerar att man röjt och arbetat markerna runt om dels höjdryggen där dagens Rämje gård ligger dels invid de nu undersökta husen.
Idag har vi inga dateringar som avslöjar hur man nyttjat höjdryggen som vi undersökt. Men eftersom husen till största delen ligger i slänterna eller lägre avsatser, kan vi anta att krönet varit använd till någon aktivitet som troligen hade med matlagning och andra husbehov att göra.
Sedan har vi fortfarande en stor del aktiviteter som troligen är från järnålder. Men om det finns hus från järnåldern inom den undersökta ytan, så är deras konstruktioner störda av efterkommande tiders aktiviteter. Därför är deras hus inte lika tydliga som de 4 000 åriga husen. Bäst exempel på hur lätt det är att huskonstruktioner blir otydliga på grund av efterkommande aktiviteter är hus 3, som ligger på en lägre del av krönet. Detta hus har en stor andel anläggningar som stör dess form (se nedan). Vi har konstaterat att det finns aktiviteter som kan ha med järnhantering att göra, men det finns ingen ännu säkerställd produktionsplats.
En stor del av de ugnskonstruktioner som vi tyckte oss se rester av, i samband med avbaningen, visade sig vara rester av stenbränning. Detta är en aktivitet som man bedriver när man inte kan få upp de större blocken i åkern. Man gräver en grop kring blocket och eldar runt om det, för att sedan hastigt kyla ned det. På detta sätt sprängs blocket ned till mindre delar och man kan åtminstone minska blockets påverkan på den fortsatta markbearbetningen i samband med odling. Det går inte att datera dessa aktiviteter via andra metoder än c-14, eftersom denna bearbetningsteknik troligen är i bruk ända fram till dess att man har bättre tekniska och ekonomiska förutsättningar att hantera dessa störande objekt.
 |
|
| Tomas tömmer en undersökt anläggning på vatten. |
|
Tyvärr kom det dåliga vädret att påverka vår undersökning, först kom regn i mycket stor volym under få dagar och efter det kom kylan.Det blev därmed svårt att ibland hinna med att gräva och dokumentera färdigt de djupare stolpgroparna innan de vattenfylldes. En fördel var att vi lättare kunde förstå varför man valt vissa torrare lägen inom ytan, fast denna anpassning till detta klimat är ju mer passande för järnåldersperiodens användning av ytan.
 |
|
| Arkeologerna Magnus och Tom betraktar de dubbla regnbågarna borta vid Rämje gård. |
|
Vi har även härmed avvecklat skolverksamheten på denna lokal. Vi hade klasser från Sjuntorpskolan hos oss i tre timmar per klass, där en del har haft tur med vädret och andra tyvärr har fått vara med på ytan i regn. Vi har även haft ströbesökare och en grupp från Göteborgs fornminnesförening på besök. Dessutom har vi blivit intervjuade i radio och Västnytt kom ut för att fånga platsens nyhetsvärde.
 |
 |
| Arkeolog Roger visar SVT Västnytts reporter en anläggning. |
Lärare och barn pratar kring fynd i en av groparna. |
 |
|
| Barnen vid hackbordet letar fynd. |
|
Rapport 15 oktober 2008
Inmätta anläggningar inom fornlämning Fors 125 till och med 15 oktober.
Under de veckor som vi har grävt inom fornlämning Fors 125, har vi bland annat undersökt det vi kallar för Hus 1 färdigt. Vi har även grävt meterrutor i en äldre matjordshorisont i den västra delen av fornlämningen (den gråtonade sammanhängande ytan som syns i den vänstra delen på planritningen ovan). I detta lager har vi mindre mängd slagen flinta och brända ben samt ställvis rikligt med kol och skörbränd sten. Vår tolkning av detta skikt är att det är ett samtida utkastlager med koppling till de senneolitiska husen. Detta kan även bidra till förklaringen av de höga MS-värdena som våra analyser av markkemin indikerade.
 |
 |
| Hus 1 |
Hus 2 |
I Hus 1 har vi grävt alla de takbärande stolparna samt stolphålen i den vägglinje som vi kunnat iaktta. Stolphålen och stolparna är i de flesta fall mycket tydliga och i vissa fall stenskodda. Dessvärre kommer det mycket lite fynd i dessa anläggningar. Däremot tycks det som om en stor del av huset har brunnit och detta innebär att det bör finnas goda möjligheter att datera stolphålen.
Undersökningen av det vi kallar för Hus 2 pågår nu för fullt och även anläggningarna i detta hus uppvisar stor överensstämmelse med varandra inom huset samt i jämförelse med de i Hus 1. Tyvärr verkar detta inte ha brunnit i samma utsträckning som Hus 1, vilket möjligen kan komma att försvåra dateringen av stolphålen. Ännu återstår dock att undersöka de takbärande stolparna i Hus 2.
Vi har märkt upp cirka 1300 troliga anläggningar inom fornlämningen och hittills har mycket få av de förväntade anläggningarna kunnats strykas efter det att de undersökts. Uppskattningsvis utgör 3/4-delar av de anläggningar som grävts av förhistoriska stolphål, gropar och härdar.
Hus 3
I takt med att inmättningarna av det stora antalet anläggningar börjar bli klara tycker vi oss kunna urskilja ytterligare två förmodat senneolitiska hus i den östra delen av ytan. Stolphålens fyllning och inbördes placering är mycket snarlik den för Hus 1 och 2 (se ovan). Vi har dessutom flera troliga ugnar inom undersökningsytan som kommer bli intressanta att undersöka för att fastställa dess användningsområde och i förlängningen deras datering.
Vi har under de senaste veckorna samarbetat med Sjuntorpsskolan och dess elever. Skolbarnen har tillbringat en halv dag i fält med oss. De har fått en guidad visning av fornlämningen samt kunnat ställa frågor om allt från vad arkeologi är, vad en arkeolog gör och om vad man gör om man hittar något samt vad vi har hittat på Rämje. Därtill har de fått delta i undersökningen genom att både gräva och sedan gå igenom jorden på hackbord för att se vad man kan hitta i.
 |
 |
 |
 |
 |
|
| Sjuntorpsskolans olika klasser. |
|
Vi har även anordnat kvällsvisningar för allmänheten varje onsdag kväll, där det är tänkt att de skall ha en möjlighet att följa den arkeologiska processen. Från avbaning till tolkning i fält. Besökarantalet har varierat mellan ett tiotal upp till drygt trettio. Tyvärr har mörkret och det dåliga vädret medfört att det börjar bli svårt att se och därför kommer vi nu att övergå till 17.30 istället för 18.00. Vi visar hur anläggningarna ser ut i plan och hur de ser ut när de undersökts. De får höra våra tolkningar före vi har grävt anläggningarna och hur vi sedan tolkar resultatet. Deltagarna får på detta sätt en direkt inblick i arkeologisk metodik och de problem som finns med våra metoder. Arkeologins tjusning är ju kombinationen av Pippi Långstrump – sakletaren och Sherlock Holmes – att tolka fragmenterad kunskap. Dessutom har deltagarna vid vissa av visningarna själva fått gestalta formen av den stora huskonstruktionerna.
 |
 |
| Deltagarna markerar hus 1 |
Visning av långhus |
 |
 |
| Visning av långhus |
Visning av långhus |
Rapport
3 oktober 2008
Vi har grävt fornlämning Fors 125 i tre veckor och har hunnit med att både gräva provgropar och bana av med grävmaskin.
Inmätningarna inom fornlämning 125 fram till 30 september.
Utifrån förundersökningen och våra analyser som vi utförde innan vi började gräva, hade vi tänkt oss följande: Att krönet skulle innehålla hus från delar av äldre järnålder (500 f kr – 600 e kr) och att slänterna skulle innehålla härdar och gropar. Sedan skulle det finnas rester av aktiviteter från sen stenålder (omkring 2 000 f kr).
Men våra provgropar gav nästan inga fynd, men väl en antydan att det skulle finnas äldre markhorisont kvar inom delar av den västra slänten. Fynden var några avslag och keramikfragment.
Dessa kunde dateras grovt till sen stenålder (omkring 2 000 f kr) och äldre järnålder (500 f kr – 600 e kr).
Det troliga sen neolitiska huset, med våra provgropar.
Nu när vi banat av större delen av den yta som skall undersökas, kan vi snabbt konstatera att det förekommer hus längs med krönet men även i de övre delarna av slänterna. De analyser som vi har utfört verkar nu i början av grävningen att stämma och även dateringarna. De flesta av anläggningarna kommer dock längs med åskrönet.
Efter nästan två veckor av avbaning så har det framkommit nästan 1500 stycken troliga lämningar från hus och aktiviteter. Vi har i den västra delen av undersökningsområdet, rester av ett nästan komplett hus. Husets är synligt som mörkfärgningar efter stolphål i den ljusa underliggande sanden.
Huset ligger i sluttningen mot gården Rämje, och är ett mesulahus, det vill säga ett tvåskeppigt hus med en rad takbärande stolpar i mitten (se ovan). Huset är cirka 21 meter långt och sex meter brett och gavlarna är vinkelräta mot långväggarna, inte rundade. Denna konstruktion förekommer endast under senneolitikum och tidig bronsålder ( cirka 2300 – 1500 f.Kr). Vi kommer att ta ett antal c-14-prover för att kunna datera huset mera noggrant. Längre ner i sluttningen har vi hittat bitar av keramik som kan dateras till samma period.
Hus två, 21 m långt och ca 6.5 m brett.
Hus 2 är nästan identiskt med det ”säkra” huset, både till storlek och utseende. Men detta hus har gaveln mot hällkistan i sydöst. Det är dessutom delvis stört av andra anläggningar som inte passar in i bilden av huset. Men i övrigt har det snarlikt läge som hus 1.
I området nära boplatsen har man tidigare hittat flintredskap, bland annat en skära, och skafthålsyxor, som även de dateras till senneolitikum, och höjden vid gården Rämje på andra sidan av dalen har man för cirka 50 år sedan undersökt en senneolitisk hällkista. Intressant är att detta hus har sin långsida vänt mot hällkistan och man har med mycket stor sannolikhet kunnat se hällkistan tydligt från huset. Inga liknande hus har hittills undersökts i Västsverige, vilket gör att huset vid Rämje blir extra intressant att arbeta med.
Rapport 15 september 2008
Nu har de arkeologiska undersökningarna vid Fors 125 kommit igång på riktigt. Under v. 36 grävdes ett större antal provgropar inom fornlämningen i syfte att fånga upp kulturlager och fyndspridning. Under v. 37 har avbaningsarbetet påbörjats, och anläggningstätheten inom de öppnade ytorna måste sägas vara imponerande. Den övervägande delen av de framkomna anläggningarna utgörs av stolphål och härdar.
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
5 Februari, 2009
|
