Fors 28 — Smedjan
Grävdagbok
Rapport 26 november 2008
Den senaste veckan har arbetet kring smedjan prioriterats. Till vår hjälp har vi haft Arne Jouttijärvi som arbetar som arkeometallurg i Danmark. En arkeometallurg jobbar med olika typer av metallhantering under förhistorisk och historisk tid. Hans hjälp har varit ovärderlig för att reda ut smedjans olika delar.
Över smedjelämningen låg ett tunt lager förna som rensades av för hand. Redan under förnan kunde man ana smedjelämningens utbredning. I det nordöstra hörnet framträdde ett stenröse tydligt. Detta var tidigare delvis avtäckt under förundersökningen. I röset framkom det relativt mycket slagg. Röset visade sig senare vara fundamentet till ässjan, även kallad härdpall. I övrigt var smedjans vägglinjer mycket diffusa. I nordöst påträffade vi dock två stenblock som senare visade sig vara trappan in i smedjan. I övrigt framgick det nu ännu tydligare att insidan bestod av två skilda golvnivåer vilket anats tidigare.
Under ett sotigt matjordslager som täckte större delen av lämningen påträffades ett svart lager med stora mängder kol. Lagret bredde ut sig på den nedre norra golvnivån direkt norr om ässjan. I lagret påträffades stora mängder järnskrot och slagg. Fyndmaterialet var påtagligt koncentrerat mot ässjan och den norra väggen. Järnskrotet består av olika typer av avhuggna järnbitar och spik. I materialet finns även ämnen och delar av redskap. Det svarta lagret var på sina håll cirka 10 cm tjockt men detta varierade lite över ytan. I samråd med Arne Jouttijärvi togs ett nät av prover i detta lager för att mera detaljerat utreda hur smedjan använts och var olika arbetsmoment ägt rum.
Mot den norra väggen påträffades en mindre utbyggnad. Vad som framkom var grundstenar som låg direkt mot berget. Innanför stenarna låg ett tunt lager som till största delen bestod av fragmenterat kol. Detta är troligen kolhuset där kolen till smedjan förvarats.
Arbetet fortsätter nu med att gräva bort golvlagren och förhoppningsvis klarnar bilden ännu mer framöver. När smedjan är klar är det dags att ge sig på torplämningen.
 |
 |
| Smedjan vid utgrävning av golvlagret. Till höger i bild syns ässjefundamentet. På bilden syns Fredrik, Mikkel och Arne. |
Översikt över smedjan vid provtagning i golvlagret. Fredrik samlar in prover och Thomas mäter in sten. |
 |
 |
| Översikt över undersökningsytan. I bildens nordöstra del syns en stenkant vilken avgränsat en terrassering för en mindre odlingslott, en så kallad lycka. |
Översikt över torpet efter avrensning. På bilden är syns tydligt de kraftiga gavelstenarna och de mindre grundstenarna i sidoväggarna. Längs den norra vägen framträder spisröset i all sin tydlighet. |
Rapport 11 november 2008
Det är denna lokal som enligt tidigare registrering skulle vara två stycken gravar. Men efter en arkeologisk förundersökning, kunde man konstatera att dessa konstruktioner med stor sannolikhet var rester av en smedja. Den har c-14-dateringar som täcker 16- till 1800-tal. Enligt Laga skifteskartan från mitten av 1800-talet finns det då ingen byggnad på denna yta. Omgivande ängar och åkrar har namn som börjar på smed och därför bör smedjan vara äldre än mitten av 1800-talet. Troligen bör den vara 1700-tal och äldre.
 |
|
| Översikt av del av ytan innan avbaning. |
|
Utgrävningen började med avbaning av den terrass på vilken, enligt förundersökningen, en smedja från historisk tid skulle ha legat. Områdets västra del kunde avfärdas. Det var delvis otillgängligt och man verkar inte ha använt denna yta.
 |
|
| Översikt innan avbanin, Tom rensar. |
|
Smedjan
Lämningen ligger inom områdets västra del, ett tjugotal meter väster om torpgrunden. Smedjan har varit uppförd i sluttande terräng och kan möjligen ha varit konstruerad i två nivåer. I skrivande stund har lämningen ej rensats fram och begränsningarna är otydliga. Detta kommer förhoppningsvis klarna framöver. Vid smedjan har, förutom slagg, ämnesjärn och avskrotningsjärn påträffats. I grunden har en skärva ostindiskt porslin påträffats.
 |
|
| Fredrik rensar fram husgrunden. |
|
Torpet
Lämningen kunde anas som en markant förhöjning i form av ett övervuxet stenröse med inslag av tegelsten. Runt förhöjningen skymtades flertalet större stenar under förnan. I närhet till sluttningen invid röset växte hallon, med största sannolikhet en relikt växtlighet, det vill säga en överlevare från tiden då huset var i bruk. I samband med avbaningen påträffades även en stenläggning utanför den norra vägglinjen. Stenläggningen sträckte sig från husets mitt och österut (se figur nedan).
 |
 |
| Ytterligare mer avbanad och rensad. |
Husets syllstensrad syns i bildens vänstra del och i denna del av figuren kan man vagt urskilja stenläggningen. |
I skrivande stund består torpet av kraftiga syllstensrader i gavlarna och enklare rader av sten längs långväggarna (se figur ovan). Grunden är cirka 4,5x7,0 meter stor efter avbaningen och rensningen. Ett kraftigt spisröse är anlagt längs den norra väggen. Konstruktionen är uppförd direkt på berget. Från den östra gaveln sträcker sig en vägg ut i huset mot spisfundamentet. Lagret mellan spisröset och gavlen är kraftigt sot- och träkolsbemängt.
Golvlagret består av stampad jord och verkar vara cirka 30 cm som tjockast. Sondering antyder att det förekommer flera golvlager. Över och mellan golvlagren finns tunnare skikt ( cirka 5 cm) av sandigt material. I anslutning till torplämningen har framför allt historisk keramik (yngre rödgods) påträffats, men även ostindiskt porslin från 1700-talet. Längs den norra vägglinjen och centralt i huset påträffades ofärgat fönsterglas. Glaset framkom i raseringslager. I den västra och östra syllstensgaveln påträffades grönt handblåst buteljglas. Baserat på keramik dateras torpet preliminärt till 1700- eller tidigt 1800-tal, men frånvaron av flintgods gör en yngre datering mindre trolig.
Omkring byggnaderna
Från torpet till smedjan kan eventuellt en stenlagd gång skönjas. Öster om torpet ligger en fossil åkermark som troligen tillhört smedjans ekonomi. Upp emot den södra bergväggen har det påträffats fyndmaterial av buteljglas och yngre rödgods.
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
5 Februari, 2009
|
