Hovås

Arkeologisk förundersökning och slutundersökning vid Askim 287, Hovås socken, Göteborg
Under våren och sommaren 2007 utförde Rio Kulturkooperativ både förundersökning och slutundersökning av den nyupptäckta fornlämningen Askim 287 på fastigheten 2:48 i Hovås. Undersökningen ägde rum på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Fornlämningen påträffades vid en särskild utredning utförd av Göteborgs Stadsmuseum i januari-februari 2007. Denna utredning resulterade i upptäckten av en ny fornlämning i form av en boplats med eventuella skålgropar samt en härd.

Fornlämningen var belägen alldeles intill Hovås golfbana, på en bergknalle med jordfyllda skrevor, delvis omgiven av mjukmarkspartier. Nedanför bergets norra sida går Säröbanans gamla banvall, nu gång- och cykelbana, och runt resten av berget löper bilvägen. Planområdet är beläget på 5-12 meter över havet, och har havsutsikt idag. Avsikten är att planområdet skall bebyggas med villor.

Förundersökningen
Den arkeologiska förundersökningen resulterade i upptäckten av en oregelbunden stensättning på bergets krön, tre stenpackade skrevor på bergets södra sida, ett kulturlager på bergets östra sida, samt fynd av järnålderskaraktär. I den oregelbundna stensättningen och i de två undersökta stenpackade skrevorna fanns både slagen flinta och spår av eldning. En av de stenpackade skrevorna, samt härden som upptäcktes under utredningen, daterades båda till romersk järnålder. Fornlämningen bedömdes vara ett grav- och boplatsområde, och fick fornlämningsnummer Askim 287. Skålgroparna avskrevs efter besiktning.

Stenpackade skrevor är en fornlämningskategori typisk för västkusten. Förutom skörbränd sten brukar de innehålla flinta. Ibland innehåller de även brända ben och keramik, och de brukar då betraktas som gravar. De går då under namnet oregelbundna stensättningar eller - i Göteborg - “äckel”. De är svårundersökta, svårbegripliga, och har en ofta diffus utbredning.

Slutundersökningen
Slutundersökningens främsta målsättning var en noggrann dokumentation av de stenfyllda skrevorna. Den arkeologiska slutundersökningen resulterade dessutom i upptäckten av ytterligare sex stenpackade skrevor, en boplatsgrop och en recent anläggning.

Vid förundersökningen och slutundersökningen registrerades totalt 17 anläggningar. Två av anläggningarna bedömdes inledningsvis som oregelbundna stensättningar, trots att de inte innehöll ben, och de resterande stenpackade skrevorna bedömdes som härdar, i avvaktan på analyssvar. Alla dessa anläggningar innehöll större eller mindre mängder flinta, både slagen och bränd. Förekomsten av såväl kärnor som splitter tyder på att tillslagning skett i anslutning till en del anläggningar. I alla fanns större eller mindre mängder skärvig sten, och i sex av dem var berget under anläggningen tydligt eldskadat. Fyllningarna bestod i övrigt av sotfärgad sand med större eller mindre kolinblandning. Nedanför bergknallen, på dess sydöstra sida, fanns resterna av ett tunt kulturlager, och här undersökte vi en grop. Även i anslutning till kulturlagret hittade vi slagen flinta.

Undersökningsresultaten och analyssvaren ledde till att bedömningen av de två oregelbundna stensättningarna ändrades, och de bedöms nu – liksom de flesta av de anläggningar som först bedömdes som härdar - som stenpackade skrevor. Inga ben kunde iakttas i anläggningarna trots sållning. Markkemiska analyser tyder på att ingen av de analyserade anläggningarna har innehållit ben, även om det finns en liten möjlighet att benen lösts upp i den sura miljön, och kvarlämnat som enda spår en hög halt av organiskt bunden fosfat.

Sammanlagt gjordes sju c-14-dateringar på prov från fem stenpackade skrevor. De visar på en brukningstid för dessa anläggning från strax före Kristi födelse till mitten av folkvandringstid, eller 5-600 år. Fyra av anläggningarna har alla brukats under loppet av romersk järnålder.

För närvarande får det ses som troligt att de stenpackade skrevorna inte använts som gravar i gängse mening. Förmodligen borde dock olika typer av stenpackade skrevor ses som uttryck för likartade synsätt, som resultat av handlingar besläktade med varandra. Om de är att betrakta som gravar eller ej är kanske av underordnad betydelse. En linjär beskrivning av ett skeende blir lätt onyanserad. En möjlighet är att istället utgå från en punkt – i det här fallet de stenpackade skrevorna – och sätta in dem i ett sammanhang, beaktande så många faktorer som möjligt: samhälle, historia, ritual, ekonomi, makt, etc. Kanske skulle detta ge en ökad förståelse för denna fornlämningskategori.

Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Kulturhistoriska rapporter 30
Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Askim 287, Hovås sn, Göteborg
Ladda ner här.




Slutundersökningen skall strax ta sin början. Utsikt från fornlämningen Askim 287 över golfbanan och ut mot havet i sydväst. I förgrunden syns anläggning 7 bevuxen med ljung och en liten björkbuske. Denna anläggning hittade vi redan under förundersökningen.


Thomas har rensat fram anläggning 10, och gör nu en beskrivning av den i anläggningslistan, innan han börjar gräva.


I förgrunden syns profilen i anläggning 14, en tunn skärvstenskoncentration där elden skadat berget. I bakgrunden syns Thomas, som sållar jord från anläggning 10.


Anläggning 10 har blivit delvis undersökt. I tre rutor har Thomas och Stig grävt sig ner till berget. Skärvstenen från rutorna ligger upplagda i två högar.


Lillemor och Annika undersöker varsin ruta i anläggning 7.


Lillemor har sållat jord från anläggning 7, och söker nu i sållet efter slagen flinta.


Lillemor har grävt en ruta i anläggning 7 ner till berget, och håller nu på att dokumentera profilen. Nedanför närmar sig Annika berget i sin ruta. Skärvstenen från de båda rutorna ligger upplagda på kanterna.


Annika mäter in profilerna i anläggning 7. Lillemor undersöker skärvstenen.


Undersökningen är i stort sett avslutad. Annika gör några sista inmätningar vid anläggning 7. I förgrunden syns till vänster anläggning 14, och till höger anläggning 15. Till vänster om Annika och bakom anläggning 14 skymtar anläggning 10.