Vindkraftparker på Hud och Skaveröd-Gurseröd

Rio Kulturkooperativ har utfört utredningar inför planerade vindkraftparker på Hud och Skaveröd-Gurseröd. Båda områdena är gamla utmarker. Dessa marker har varit resursområden för människorna som bodde i dalgångarna och på slätten. Här har myrar täktats på torv och timmer fällts i skogen. Djuren har gått på bete och när det var som störst behov av odlingsmark togs det upp nya odlingsmarker i dessa delar av Tanum.

Vid utredningen på Hud hittade vi flera gränsmärken med så kallade visarstenar. Dessa har använts vid gränsuppmätningar. Ibland har de stått i gränsen för att markera denna, ibland kan de ha stått som siktmärken för att lantmätaren skulle kunna orientera sig. På Hud var märkena enkla med ett eller ett par lager sten, men när vi kom till Skaveröd upptäckte en helt annan typ av gränsmarkör: kallmurade rösen av ett par meters höjd. Dessa har rimligen fungerat som siktmärken snarare än som regelrätta gränsrösen. Tre av dem står ganska nära gränsen mellan Tanum och Naverstad socknar, och det kan vara en förklaring till de stora rösena och den stora arbetsinsats som lagts ned på dem.

Rester efter ett annat stort arbete är stenbrotten som förekommer både på Hud, Skaveröd och Gurseröd. Stenbrottet på Hud verkar mycket ålderdomligt. Det är enbart brutet i en nivå. Detta var vanligt vid den första tiden av stenbrytning då man inte hade tillgång till eller råd med dynamit. Genom att utnyttja bergets naturliga sprickbildning i horisontalplanet kunde stenarbetaren klyva block genom att kila dem uppfrån, och eventuellt även från sidorna. Däremot slapp han, för stenhuggaren var en man, det svåra momentet att spräcka upp berget horisontalt.

På Skaveröd fann vi ett stenbrott av en speciell karaktär. Det var ett litet brott, inte större än fem gånger tio meter. Direkt utanför brottet låg tio kluvna block. Precis den volym som brutits. Varför detta arbete utan att transportera bort blocken? Det har förmodligen med marknadsekonomin att göra - antingen har den som beställt blocken inte kunnat betala, eller så har stenhuggaren huggit på spekulation och inte fått några kunder. Båda varianterna var vanliga. Både på Hud och i Skaveröd har svängda block tagits ut, och det tyder på att en viss leverans av kantsten skett från båda ställena. Det var inte all sten som dög till att hugga svängda kantstenar. Detta att det gick att producera svängd kantsten, kan vara en anledning till att dessa brott tagits upp.

Bevis för att markerna använts till jordbruk finns i ett odlingsröse på Hud och i en kallkälla på Gurseröds marker. Den senare var anlagd i kanten av en myrmark och har förmodligen använts för att försäkra sig om vatten till boskapen även vid torrperioder. Vegetationen i området visar också på att det varit ett beteslandskap, och i vissa fall även odlingslandskap, i dessa idag otillgängliga delar av kommunen.

Roger, Anna och Sven-Olov diskuterar hur vindkraftverk 15 kan placeras i förhållande till det stora gränsmärket 42.	Roger dokumenterar torvtäkterna mellan vindkraftverk 2 och 3.
Rundhuggna block från stenbrott 22. Dessa kan vara avsedda för produktion av kantstenar eller vara råmaterial till så kallade ”Bobbystenar”. Det var de stenar som ”Bobby”-poliserna stod på vid sina vaktposter.	Gränsmärke 25 på Gurseröds marker med vidsträckt utsikt mot Fossumdalen.

Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Kulturhistoriska rapporter 7
Arkeologisk utredning vindkraftpark Hud samt Skaveröd-Gurseröd
Ladda ner här.


Rapport 2007:1
Kompletterande Arkeologisk utredning Vindkraftpark Hud
Ladda ner här.


Kulturhistoriska rapporter 20
Förundersökning Vindkraftpark Hud, Kville 1366, Tanums kn.
Ladda ner här!

Rapport 2006:4 Kulturvärdesbedömning
Vindkraft vid Världsarv Tanum
Samlad bedömning av planerad vindkraftsutbyggnad i anslutning till världsarvsområdet
Ladda ner här!

Läs mer om Fördjupad kulturvärdesbedömning inom världsarvsområdet i Tanum här.