Rio Kulturkooperativ/Arkeologi -Vindkraftpark


	Start 2010 Arkeologidagen 2010 Elkabel mellan Dals Ed och Nössemark AU och NB Forshälla AU och NB Gamlestaden FU Gissleröd SU Håby Torp AU Kortedala 763:38 m fl AU Nymålat 2010 Sjövik-Önaholm AU NB Skintebo AU Slottsskogen AU Styrsö 117 - Brännö SU Tolvmanstegen AU och NB Ulvås AU och NB Vävra berg AU och NB 2009 Angered FU Avloppsledning Tanum AU Björlanda FU Brattbergstorpet AU Brytningstid Brattön Slättfjäll K AU och NB Dingle Skogen AU och NB Femstenaberg AU och NB Greby AU Hällevadsholm Väster AU och NB Halvorsäng FU Korpekullen AU Landala AU Landvetter FU Lillhärdal AU och NB Lursäng AU Naverstad AK Nymålat 2009 Nöteberg AU Rörvik AU Skee 53 FU Skottfjället AU Styrsö AU Styrsö 117 Brännö FU Sälelund AU och NB Sögårdsfjället AU och NB Torslanda FU Tvååker AU Tyft AU NB Tånga AU Ulvatorp AU och NB Valdersrud FU Väg 164 FU Ås AU och NB 2008 Arkeologidagen 2008 Balltorp FU Bodalen AU Brottkärr SU Hällristning Stenkyrka sn, Tjörn Hällristningsdokumentation i Lyse Kv. Härbärget SU Korpekullen AU Kv. Skepparen AU Landvetters Backa AU Mungseröd AU och NB Nymålat! Näbben FU, Sunnemo Torpa-Stenröset SU Uddevalla Skredsvik AU och NB Värmlandsnäs AU och NB Utby 2007 Arkeologidagen 2007 Brottkärr SU Gissleröd SU Hovås FU och SU Kv. Härbärget FU Sandarna FU Töftedal AU och NB Utby FS, AU och NB Västra Frölunda 411 SU Årjäng AU och NB Ängås FU 2006 Anneberg AU och NB Gissleröd FU Arkeologidagen 2006 Slättfjället AU och NB, Munkedal Slättsfjäll AU och NB, Tanum och Lur 2005 Hud och Skaveröd-Gurseröd AU och NB Hällekind FU Kil AU Lianeåsen AU och NB Överby FU 2004 Hällekind AU Projekt Liv och död 2003 ingen 2002 Stare SU

Vindkraftpark Lianeåsen

Bohus Energi beställde en arkeologisk utredning inför etableringen av vindkraftverk på Lianeåsen i Töftedals socken, Dals Ed kommun. Inga fornlämningar var tidigare kända på denna höjdrygg eller intilliggande.

Vi hittade dock flera lämningar från människor uppe på åsen. Två gravar i form av stensättningar fanns på åsens västsida. Stensättningar är relativt enkla gravsättningar i form av runda stenläggningar, oftast 2 - 7 meter i diameter. De två stensättningarna på Lianeåsen var 2,5 – 3 meter i diameter. Stensättningar är inte monumentala på samma sätt som rösen. Om det beror på att de haft någon form av markör som gjort dem synliga i sin samtid eller att det räckte med vetskapen om att de fanns, är svårt att uttala sig om. Själva läget på Lianeåsen kan dock sägas vara monumentalt.

De vanligaste gravtyperna från förhistorisk tid är rösen, stensättningar och högar. I boken Dalslands fornminnen har författarna sammanställt alla gravar i Dalsland. Då visar det sig att stensättningar är den absolut vanligaste formen. Över 60% av alla registrerade gravar i fornminnesregistret är stensättningar. En sak som väcker en tanke i detta sammanhang är dock att ingen av gravarna är lagda på det absoluta krönläget på åsen. Där finns istället två andra lämningar som vi normalt inte anser som fornlämningar eftersom vi inte vet dess funktion. På krönet fann vi en uppallad sten, dessa stenar kallas ofta ruvande hönor, ett uttryck som ger en bra bild av lämningen. I andra delar av sverige anses även dessa som gravar, kanske är så fallet även här?

En lågupplöst pdf-version av utredningen kan laddas ner gratis här.

Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Kulturhistoriska rapporter 8
Arkeologisk utredning Lianeåsen
Ladda ner här.

Stensättningar är en gravform som förkommer under äldre järnålder, det vill säga för ungefär tvåtusen år sedan. De som finns på Lianeåsen är relativt små och är inte synliga på samma sätt som ett röse. Detta kan möjligen förklaras av en förändrad funktion, där rösegravläggningen ingick i en mer kringflyttande livsföring medan stensättningen hör till de människor som rotat sig.

Ovan syns en så kallad ruvande höna. Det är en sten som är uppallad av en eller flera mindre stenar. Dessa brukar i västsverige inte räknas som gravar eller ens fornlämningar. På andra håll i landet finns det en tradition om dem som offerstenar och även några exempel på att de använts som gravar. Sammanhanget och läget på Lianeåsen gör att det är tänkbart här också.

Det fanns fler ovanliga kulturlämningar på åsen. En av de märkligare var detta stenblock med flera lager mindre stenar staplade på norra sidan. Kanske även denna ingått i det förhistoriska brukandet av åsen.