Arkeologi i Världsarv – Utgrävningar för E6
Särskild arkeologisk undersökning, Tanum 1821
Projektdagbok
2012
Onsdag 10:e maj 2012
Vi har nu fått en första preliminärrapport från Miljöarkeologiska laboratoriet. De har fått fram mycket intressanta resultat. Från nio av anläggningarna har vi funnit sädeskorn. Väldigt många är skadade så det är svårt att artbestämma dem. de som laboratoriet kunnat artbestämma har varit från naket korn, skalkorn, vete och lin. Extra intressant blir det att sädeslagen kommer från anläggningar vid strukturen som vi tolkat som en hydda. I några av dessa anläggningar har också ärtor och hasselnötter beretts. I området längst åt öster, vilket vi tolkade som en yta för eventuella specialaktiviteter, har det inte kommit men väl ärtor och hasselnötter. Det finns naturligtvis en mängd förklaringar till detta spridningsmönster, förutom olika typ av aktivitet kan det vara så att aktiviteterna utförts under olika tidsåldrar eller olika årstider.
Fredag 20:e januari 2012
De första analyssvaren har kommit från Vedlab. De har utfört analyser på kol som insamlats ur olika anläggningar. Analyserna har främst syftat till att få fram bra analyserbart material inför dateringsanalyserna. Eftersom fokus på denna undersökning ligger på kokgropar är det också främst från dessa som prover skickats för analys. En annan aspekt av vedartsanalyserna är att de också kan hjälpa oss att tolka en anläggnings funktion. Dessutom ger de en viss information om det kringliggande landskapet.
Provsvaren visar att det förekommer en stor variation i vilken ved som använts men också att Al, Björk och Ek dominerar. Detta säger oss att det främst är vedens eldningsegenskaper som varit avgörande vid val av bränsle. De olika förekomsterna visar också att vi befinner oss i ett varierat lövskogslandskap. Gran förekommer inte medan tall förekommer i liten utsträckning.
I några av de anläggningar som vi kommer att analysera mer ingående kommer vi att göra kompletterande vedartsanalser för att skapa en tydligare förståelse av hur anläggningen använts.
Vi kommer nu att skicka en del av de analyserade proverna på datering.
Läs Vedlab rapport 1205 här.
2011
Med dessa rader får vi tacka er som följt oss under fälttiden. Från och med nu går undersökningen in i ett mindre intensivt skede med provanalyser och vetenskaplig bearbetning. Vi kommer att fortsätta rapportera om dessa i denna dagbok som i och med detta byter namn till projektdagbok. Det kommer att gå längre tid mellan noteringarna men de kommer fortlöpande. Själva slutrapporten beräknas inte bli klar förrän 2014.
Torsdag 10:e november 2011
Idag avslutade vi undersökningarna. Vi fick lämna några anläggningar utan vidare undersökning. Dagen koncentrerades till att utesluta vissa frågetecken runt kretsen med skärvsten, men framförallt till att ta en omfattande serie med markkemiska prover ur lagren vid vår förmodade hydda. genom denna kan vi förhoppningsvis avgöra skillnader i sammansättning mellan de två kulturlagren. Kanske även fånga upp en del intressanta makrofossilier från fyllningar i kokgroparna och i distinkta lagren.
Onsdag 9:e november 2011
Undersökningen har fortsatt runt den eventuella hyddlämningen. Vi är nu säkra på att det är två skilda aktivitetslager, eller kulturlager. Det finns anläggningar som kan knytas till bägge. I det undre lagret har minst en stor kokgrop anlagts, förmodligen flera. I det övre lagret återfinns kretsen av skärvstenar men också några mindre eldstäder. På lite avstånd finns ytterligare stora kokgropar.
 |
 |
| Kulturlagren vid hyddan och kokgropen efter provtagning. |
Stig, Andreas och Karin vet inte vad de skall tro. |
 |
 |
| En osedvanligt välanlagd kokgrop. |
Annika dokumenterar det undre kulturlagret. |
 |
|
| Stig övervakar slutavbaningen vid hyddlämningen. |
|
Tisdag 8:e november 2011
Det är hektiska dagar på grävningen nu. Vi fortsätter att undersöka och ta prover ur kokgropar, vilket är vårt huvudsyfte med undersökningen. De flesta av oss har dock ägnat sig åt området med skärvstenar. Under dagen har vi flera gånger tvivlat på om det verkligen kan vara en hyddkonstruktion. Dödsstöten kom när vi hittade en kokgrop under en av skärvstenskoncentrationerna. Å andra sidan har vi också hittat ett stolphål precis under en annan! Ett annat stort mysterium har varit kollagret som framkommit på cirka 10 centimeters djup. Hur hänger det ihop med stenkretsen? Möjligen fick vi svaret på det när vi grävde genom kollagret som var upp till en decimeter tjockt. Det kanske inte alls hänger ihop, ytterligare en kokgrop framkom i detta lager. Det verkar vara två nivåer, rimligen tidsmässigt skilda åt. Om det visar stämma förklarar det mycket, men inte givetvis inte allt.
Vi hade undersökningens sista visning idag. Vilken tur för besökarna, att få träffa ovanliga frågvisa och hypotestestande arkeologer. detta väckte också besökarnas intresse och flera roliga och intressanta diskussioner blev resultaten. vilken tur att så många passade på att komma, tack för besöket!
 |
 |
| Meterrutorna grävda genom den förmodade hyddan. |
Besökarna delar upp sig i mindre grupper för diskussioner. |
Måndag 7:e november 2011
Den sista veckan har vi börjat undersöka anläggningarna inom den västra delen av området där en koncentration av anläggningar uppträdde. Vi har bestämt att vi skall undersöka de anläggningar som formar sig till en krets med skärvstenar genom att gräva meterrutor. Genom meterrutorna kan vi både undersöka anläggningarna och skapa profiler så att vi kan se eventuellt nedsänkta ytor, som ett golvplan i en hydda.
Vi har hunnit gräva fem rutor inom och i kanten av stenkretsen. Det är delvis motsägande resultat. Under en av skärvstensansamlingarna fanns en kokgrop. Det enda rimliga förklaringen till det är att de båda strukturerna inte är samtida. Fyndspridningen talar för hyddan då mycket få fynd förekommer inom kretsen av skärvsten. imorgon kommer ytterligare rutor att tas upp. Förhoppningsvis kan vi då tydligare avgöra om skärvstenarna utgör en del av väggen i en hydda. Om inte...Vi får se!
 |
| Undersökningsyta. |
Torsdag 3:e och fredag 4:e november 2011
Vi har efter två hektiska dagar undersökt ett femtontal av anläggningarna. Främst har dock dagarna ägnats åt ytkartering av undersökningsområdet samt provtagning av några typiska kokgropar respektive härdar. Till vår hjälp har vi haft Philip från Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå. Provtagning av ytprover kommer att hjälpa oss att förstå hur intensivt ytan använts och till vilka aktiviteter. Proverna från anläggningar kan hjälpa till vid bestämningen av vilken funktion dessa haft.
Förutom anläggningar i form olika eldstäder har vi en krets av skärvstenar runt en i övrigt tom yta. Vi har nu börjat undersöka denna genom att lägga rutor genom ytans centrum och genom en del av skärvstenskretsen. Vi är längtifrån klara med dessa rutor. Det är dock tydligt att iakttagelsen från rensningen av ytan var riktig: det förekommer förhållandevis mycket fynd på denna yta. De enda redskap som framkommit är också från detta område. Oavsett vad strukturen på denna plats har utgjort är det tydligt att aktiviteten koncentrerats till denna yta, vad gäller såväl anläggningar som fynd.
 |
 |
| Ett rutnät har lagts upp för undersökning av skärvstenskretsen. |
Philip och Stig arbetar med ytkartering av undersökningsytan. |
Onsdag 2 november 2011
Idag är vi klara med avbaningsarbetet! Det blev drygt femtio anläggningar de allra flesta eldstäder. Vi har merparten kvar att undersöka så några kanske döms ut och andra kanske omdefinieras från eldstäder till boplatsgropar eller något annat. Nästan precis hälften av anläggningarna är koncentrerade till en liten yta i väster. De övriga är utspridda över området åt öster. De största eldstäderna verkar ligga närmast bäcken.
 |
 |
| Karin undersöker anläggning 41, framför ligger en av de större eldstäderna inom området. |
Anläggning 41 visade sig vara en kokgrop fullpackad med sten. |
Tisdag 1 november 2011
Under dagen fick vi tagit fram resten av den lilla förhöjning där de flesta anläggningarna hittills har kommit fram. På den södra sidan kom dock färre anläggningar. En intressant iakttagelse vi gjorde var att anläggningarna på den lilla höjden grupperar sig runt en yta som är helt tom på anläggningar. Uppenbarligen har här funnits en struktur som de som anlade eldstäderna har förhållit sig till. Det innebär också att anläggningar på denna plats rimligen är ungefär samtidiga. På kanten ned mot bäckbrinken kommer också eldstäder. Dessa ligger utspritt längs bäckbrinken.
 |
 |
| Översikt av del av ytan. Observera den anläggningstomma ytan i mitten av bilden. |
En av eldstäderna längs bäckbrinken. |
Måndag 31 oktober 2011
Idag hade vi besök av referensgruppen, Johan Ling, Göteborgs Universitet, och Eva Schaller Arkeologisk Museum i Stavanger. Tillsammans besökte vi de platser som Rio Kulturkooperativ kommer att undersöka längs ny E6 genom Tanum. Framförallt ägnade vi dock tiden åt kokgropslokalen som vi just nu undersöker.
Vi diskuterade frågor om platsen läge i förhistorien, som en gård/boplats eller som en aktivitetsplats i utmarken. Vi studerade fördjupningar i marken och diskuterade diken eller hålvägar som möjliga förklaringar. I fredags hade vi hittat flera flintavslag. På vägen ut till undersökningen fick vi frågan om vi hittat keramik, vilket vi inte hade. Väl på undersökningsytan dröjde det bara ett par minuter innan Eva hittade en keramikbit. Medan vi var kvar på ytan hittade Magnus en stor mynningsbit av keramik vid anläggning 26.
 |
 |
| Mynningsbit av keramik. |
Referensgruppen i arbete. |
Fredag 28 oktober 2011
Under dagen skedde ingen ytterligare avbaning. Maskinen fick ägna sig åt att flytta på dumphögen mellan de avbanade ytorna. Arkeologerna har ägnat sig åt handrensning, fotodokumentation och inmätning av de nya anläggningarna. Efter att ytan runt de nya anläggningarna rensats fram tog vi markkemiska prover i en inre cirkel, ca en meter från centrum, runt anläggningarna. Inom ytan med anläggningar finns en yta som inte innehåller några eldstäder. Detta kan möjligen vara en mindre hydda.
Vid rensningen av anläggningarna framkom en del slagen flinta. Den var till stor del bränd. Vissa bitar är med största sannolikhet flathuggna.
Under dagen blev också undersökningen av anläggning 3 och 4 klar. Anläggning 4 visade sig vara en kokgrop medna anläggning 3 utgjordes av ett ganska tunnt sot och kollager. Det kan möjligen tolkas som en aktivitetsyta knuten till anläggning 4. på denna yta kan man ha lagt materialet efter att man brutit upp kokgropen efter avslutad beredning. Vad kokgropen använts till hoppas vi kunna återkomma till efter att vi analyserat såväl innehåll som ytan kring kokgropen.
 |
 |
| nläggning 4, en kokgrop. |
Andreas, Stig och Magnus arbetar med markkemisk provtagning. |
Torsdag 27 oktober 2011
Idag har vi börjat med att bana av det nordvästra området, där bäcken gör en kraftig gir. Den norra delen var mycket stening, och därmed svåravbanad. På eftermiddagen hade vi banat oss ner mot den sydvästra delen av området. Det var i detta område som vi tidigare hade undersökt en kokgrop, anläggning 2. Vid avbaningen i detta område framkom ett tjugotal nya anläggningar. De är i de flesta fall någon form av eldstäder, då det förekommer kol och skärvsten i ytan på dem. Mellan anläggning 2 och de nya anläggningen ligger dock dumpmassor från den tidigare avbaningen. Innan vi kan avbana den ytan måste dumphögen flyttas. Skillnaden mellan den södra och norra delen av området är stor. Rimligen är ytan där anläggningarna framkommer stenröjd.
Under eftermiddagen hade vi visning för hembygdsföreningen, vilka hade turen att få studera de nyframkommna anläggningarna.
 |
 |
| Benjamin visar undersökningsytan för hembygdsföreningen. |
Framrensning av anläggningar. |
Onsdag 26 oktober 2011
Den här veckan har vi startat undersökningen av Tanum 1821. På platsen har tidigare hittats härdar och kokgropar. Vi hoppas kunna undersöka dessa anläggningar så att vi kommer att kunna avgöra vad anläggningarna har använts till och under vilken tidsperiod de använts. Platsen är belägen vid en vindlande älv på södra strandbrinken.
Hittills har vi tagit fram och undersökt fem anläggningar vilka varit både härdar och kokgropar. Vid undersökningen tar vi prover för markkemisk analys och fettsyreanalys. Vi hoppas att dessa analyser skall hjälpa oss förstå hur anläggningarna fungerat.
 |
 |
| Den västra delen av boplatsen med delar av älven till höger i bild. |
Anläggning 2, en av kokgroparna. |
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
10 Maj, 2012
|
