Vindpark Tolvmanstegen, Strömstad kommun

Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning

Rio Kulturkooperativ fick av Eolus Vind AB i uppdrag att utreda områden för vägar och verksplatser inför planerad vindpark på Tolvmanstegen, Strömstad kommun, Västra Götalands län. Eolus Vind AB har tillstånd för att uppföra 24 vindkraftverk med tillhörande vägar på Tolvmanstegen.

Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Utredningen hade också i uppgift att översiktligt inventera och bedöma naturmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet. Utredningen syftade vidare till att beskriva projektets påverkan på registrerade värden. I den mån konflikter med dessa värden riskerade att uppstå, skulle lämpliga hänsynsåtgärder föreslås.

Utredningsområdet utgörs av ett höglänt hällmarksområde beläget i Skee socken i sydöstra delen av Strömstad kommun. Södra delen utgörs av mer eller mindre gles hällmarkstallskog där det på bördigare ytor bedrivs modernt skogsbruk. Norra delen utgörs av ett brandfält; i augusti 2004 brann stora delar av Tolvmanstegen. Platserna för vindkraftverken är huvudsakligen belägna i gles hällmarkstallskog alternativt på brandfältet, på kala hällar eller höjder. Vägdragning sker främst i glesa hällmarkstallskogar, på relativt öppna hällmarker eller i områden där skogsbruk bedrivs, endast i undantagsfall i våtmark.

Resultat Naturmiljö
Bedömningen av naturvärden har gjorts utifrån vad som framkommit vid studier av befintligt material samt fältbesök. Vid justeringsförslag har sträckningar valts så att äldre träd eller fuktiga miljöer undviks i så stor utsträckning som möjligt. Inga rödlistade arter har noterats inom de vägkorridorer eller verksplatsområden som fältinventerats. Rödlistade arter finns dokumenterade i tidigare utredningar i området, till exempel i branterna, men även vid passage av sådana mer naturintressanta miljöer är denna inventering avgränsad till ytan för de aktuellla vägsträckningarna. De sumpskogsobjekt som finns registrerade av Skogsstyrelsen i närområdet berörs inte av vägförslagen.

Resultat Kulturmiljö
Under utredningen har 121 kulturhistoriska lämningar mätts in. Av dessa utgörs sju av gränsmärken i eller i nära anslutning till aktuell gräns, och dessa bedöms inte som fornlämningar. Av de resterande 114 fornlämningarna har 18 bedömts som fast fornlämning och 96 som övrig kulturhistorisk lämning. De utgörs av en boplats, två stensättningar, sex kvartsslagningsplatser, en grop i klapper, nio jaktvärn, två hägnader, två husgrunder, tre kvarnstensbrott, tre stenbrott, samt 85 gränsmärken.

Efter det att inlandsisen dragit sig undan, kunde kustområdet befolkas. Tolvmanstegen som nu ligger högt och långt från havet, var under äldre stenålder strandnära. Människor har vistats här i ett skärgårdslandskap som mycket liknar det som nu finns längre västerut. Även under järnålder har landskapet utnyttjats; gravar placerade på fjället kan tolkas även som gränsmarkörer eller områdesmarkörer.

Trots att området är delvis otillgängligt, har en viss aktivitet helt tydligt pågått på fjället även under historisk tid. Torp har etablerats vid fjällets fot under framför allt 1800-tal, men helt säkert även tidigare. Från gårdarna och torpen har människorna sökt sig upp på fjället för att bland annat jaga fågel och bryta sten. Troligtvis har området även använts för bete, myrslåtter och jakt på annat vilt än fågel, och det timmer som funnits har säkert använts. Ägogränserna har markerats noga.

Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning
Natur- och kulturlandskapet på Tolvmanstegen påminner mycket om det inom Skaveröd-Gurseröd [2005], Mungseröd [2008] och Slättsfjäll [2006 Slättsfjäll Tanum och Lur], belägna i norra delen av Tanum kommun. Alla utgörs av höglänta hällmarksplatåer och skogbevuxna sprickdalar. Att Tolvmanstegen och dessa tre områden nu ligger avsides inom respektive kommun, innebär inte alls att de varit obebodda eller obrukade under förhistorisk och historisk tid. Det blir istället allt tydligare att det vi kallar utmark ofta har haft stor betydelse, och varit flitigt frekventerat och utnyttjat. Boplatser, gravar och kvartsslagningsplatser visar på ett landskap som varit brukat kanske från tidigmesolitikum. De många gränsmärkena visar på betydelsen av överenskomna gränser i historisk tid, och stenbrott och jaktvärn visar på ett par av de resurser som utnyttjades. Om full hänsyn tas till registrerade kulturvärden enligt förslag, bedöms inte exploateringen påverka kulturmiljön negativt. När parken inte längre är i bruk, och verk och infrastruktur avlägsnats, kan miljön i stort sett upplevas som förut.

Områdets stora naturvärden finns i den norra delen av utredningsområdet, på hällmarksplatåerna och brandfältet, och är kopplade till de unika myrarna, äldre tallar och död ved, samt de flata hällarna. Dessa värden har ett mycket längre perspektiv än den relativt korta period en vindpark är i drift, och det viktigaste bedöms vara att inte anläggningsarbeten ger stora permanenta skador på dessa långsiktiga värden. Genom att undvika sprängningar på hällarna blir det möjligt att återställa hällmarkerna efter nedmontering av parken, något som i detta fall rekommenderas. Om stor försiktighet tas vid passage av fuktstråken som sammanbinder myrarna; om vägen byggs med teknik som säkerställer att den hydrologiska funktionen i området bibehålls, och att vägmaterial inte läcker ut i våtmarkerna, kan de långsiktiga naturvärdena bevaras parallellt med en vindkraftsetablering. Det krävs dock långtgående detaljhänsyn.

Området har idag utpekade stora friluftsvärden kopplade till tystnad och orördhet, bland annat omnämnt i Strömstad kommuns naturvårdsplan. Det som förändras under perioden parken är i drift är upplevelsen av naturen, vildmarken och vandringsupplevelsen längs Bohusleden. Dock blir det lättare att ta sig in i området och studera brandfälten och den utveckling av vegetationen som sker. Här finns både brandfält som avverkats och röjts efter branden, brandfält där alla träd finns kvar som stormfälld död ved, och öster om vindparken, kring Bohusleden, finns ytor med liknande hällmarker som undgick branden helt och ger en bild av hur det såg ut på hela området tidigare.

I den södra delen av vindparken är naturvärdena inte lika höga; här bedöms inte vägnät och verksplatser ge någon betydande påverkan på områdets värden om den punktvisa hänsyn som rekommenderas i rapporten följs.

Miljön kring verk 2 – som är beläget inom strandskydd för Ekelidsvattnet – avviker inte från skogsmiljön i övrigt. Lokaliseringen bedöms inte påverka miljön runt sjön eller strandområdet.

Verksplats 11 med ett gränsmärke, Skee 1742, till höger. Före branden 2004 bör miljön ha varit liknande på det som nu är brandfält.	Brandfältet vid verksplats 13.

Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Sidan uppdaterad 31 Augusti, 2010

Kulturhistoriska rapporter 84
Vindpark Tolvmanstegen, Strömstad kommun
Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning
Författare: Anna Ljunggren och Annika Östlund 2010
Ladda ner här!