Torpa-Stenröset
Arkeologiska slutundersökningar inför ny sträckning av väg E45
I samband med Vägverkets nya sträckning av E45 har Rio Kulturkooperativ utfört tre arkeologiska undersökningar längs sträckan Torpa-Stenröset. Undersökningarna började med en fosfatkartering i augusti och pågick sedan från september till slutet av december.
Fältarbetet avslutat och rapportarbetet påbörjat
Den 19 december 2008 gjordes de sista timmarna på fältsäsongen 2008. Rapportarbetet har nu inletts och vi kommer kontinuerligt lägga upp information här på hemsidan när analyser och annat börjar komma tillbaka från laboratorierna. Inom kort kommer även en kortare sammanfattning av fältarbetet att läggas upp under respektive fornlämning.
 |
|
| Rämje i vinterskrud. |
|
De arkeologiska undersökningarna har börjat
Nu har de arkeologiska undersökningarna vid Fors 125 och 143 kommit igång på riktigt. Under v. 36 grävdes ett större antal provgropar inom de båda fornlämningar i syfte att fånga upp kulturlager och fyndspridning. Under v. 37 har avbaningsarbetet påbörjats inom Fors 125 och anläggningstätheten inom de öppnade ytorna måste sägas vara imponerande. Den övervägande delen av de framkomna anläggningarna utgörs av stolphål och härdar.
Markkemisk kartering inom Fors 125 och 143
Under två dagar i början av v. 32 genomfördes en markkemisk kartering inom fornlämningarna Fors 125 och 143. Karteringen utfördes av personal från Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) med bistånd av två arkeologer från Rio Kulturkooperativ. Vädret var inte helt optimalt vid karteringstillfället. Framför allt inte under måndagen då regnet öste ner hela dagen. Under augusti månad analyserades proverna vid MAL i Umeå.
Två boplatser och en smedja
De aktuella fornlämningarna utgörs av två boplatser, Fors 125 och 143, och en smedja, Fors 28:1 och 2.
Fors 125 utgörs av en boplats som vid förundersökningen uppvisade fynd av flintavslag, bränt ben, bränd lera och keramik, varav en skärva med nagelornamentering och en med tydlig vinkelbandsornamentik. Keramiken visar att människor vistats på platsen under senneolitikum. Dessutom har det på platsen framkommit härdar, kokgropar och flera stolphål. Två c-14-dateringar från ovan nämnda anläggningar gav tiden 760-160 f. Kr. Det innebär att även om fyndmaterialet pekar på senneolitikum, finns också dateringar som ger platsen en större spännvidd i tiden. Läs mer om undersökningen av Fors 125 i grävdagboken.
Fors 143, även det en boplats, har från förundersökningen uppvisat ett mer tidsmässigt homogent material och anläggningar. Anläggningarna som hittills framkommit består främst av gropar, en del stolphål och härdar. I fyndmaterialet märks keramik och slagg. Här finns även en gravindikation i form av fynd av brända ben och harts. Fornlämningen är c-14-daterad till 170 f. Kr-130 e. Kr, det vill säga förromersk/romersk järnålder. Läs mer om undersökningen av Fors 143 i grävdagboken.
Då få boplatser har undersökt i Götaälvdalens närområde var en viktig uppgift vid de fortsatta undersökningarna att se lokalerna ur både ett lokalt och regionalt perspektiv. Vi ville därför belysa de båda boplatserna ekonomiskt och funktionellt för att bättre förstå bruket av landskapsrummet. Vi hoppades också kunna öka förståelsen för landskapsrummets återkommande nyttjande över tiden. För att utröna detta försökte vi utreda lokalernas ”Inre rum” – boplatsernas organisation ur ett funktionellt och kronologiskt perspektiv. Vad gäller Fors 143 som enligt förundersökningen är en del av ett välhävdat boplatsrum möjliggör detta en tolkning av lokalen som en del av inmarken under metalltid. Med det inre rummet som plattform ville vi utreda lokalens ”yttre rum” genom att se platsen ur ett utmark – inmark perspektiv.
Fors 28:1 och 2 var tidigare registrerad som en osäker stensättning och ett odlingsröse. Förundersökningen visade något helt annat: en smedjelämning och en syllstensrad med en ansamling grova tegelstenar. c-14-proverna har i ett vidare spann daterat fornlämningen till mellan 1660-1940 e. Kr. Smedjans läge sammanfaller inte med den senast kända smedjan, som ligger närmare bebyggelsen vid Torpa, varför en del av undersökningen fokuserade på smedjans förhållande till omvärlden och Göta älvs dalgång. Vilka har nyttjat den? Är det en mindre gårdssmedja till Torpa Säteri eller en bysmedja till Flundervalla by? Läs mer om undersökningen av Fors 28 i grävdagboken.
 |
 |
| Fors 125. Lägena för boplatser från järnålder är bra boställen än idag. I dag ligger järnåldersboplatsen delvis i en kohage... |
...och delvis där det i dag är skog. |
 |
 |
| Fors 143. Vy över järnåldersboplatsen. |
På andra sidan vägen ligger den kringbyggda gård som brukar åkern där boplatsen är belägen. |
 |
 |
| Fors 28:1. Under stenarna ligger smedjan. |
Fors 28:2. Vägsyn med Vägverkets konsult. I anslutning till smedjan fann man under förundersökningen en syllstensrad. På bilden syns även förundersökningsschaktet. |
 |
 |
| Äldre tegelsten från samma plats... |
...och historisk keramik. |
 |
 |
| Under två dagar i början av v. 32 genomfördes en markkemisk kartering inom fornlämningarna Fors 125 och 143. |
Karteringen utfördes av personal från Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) med bistånd av två arkeologer från Rio Kulturkooperativ. |
 |
 |
| |
|
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
6 Februari, 2009
|
