Dagbok Tossene 314
Januari 2012
Efter jul- och nyårshelgen kom en första preliminär rapport från Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå (MAL). De har ännu inte analyserat färdigt alla prover, men resultaten hittills var intressanta.
Analyser av jordprover från fyllningen i den stora sprickan under själva gravröset, Tossene 314, visar på att en skelettbegravning sannolikt gjorts. Fosfathalterna var väldigt höga, och materialet hade inte brunnit tidigare. I jordprover från den mindre sprickan under röset har inga iakttagelser hittills gjorts som tyder på ännu en begravning. Kanske har endast en begravning gjorts i detta röse; har fler människor gravlagts här kommer vi troligtvis inte att få reda på det.
Bronsföremålet som hittades med metalldetektor strax utanför röset vid undersökningen – en tutulus – har blivit konserverad vid Studio Västsvensk Konservering (SVK) i Göteborg.
Några av jordproverna från den tidigare okända anläggningen – som nu fått RAÄ-nummer Tossene 1017 – har blivit analyserade. Vid analysen hittades ytterligare brända benfragment, och MAL konstaterar att materialet även i övrigt har brunnit tidigare. Anläggningen tolkas som en brandgrav, men om det varit en stensättning eller ett röse vet vi inte. Graven tolkades som svårt skadad vid undersökningen våren 2011, och jordprover togs ur en svacka intill för att se om material från graven kanske blivit nervräkt här. Resultaten av analyserna av detta prov visar dock en annorlunda artsammanstättning av fröer med mera, och att materialet inte brunnit tidigare. Om man rivit ner material från graven, har det ivarjefall inte gjorts åt det här hållet.
Prover från båda gravarna har sänts för 14c-datering vid CEDAD, Universitetet i Salento, Italien. Vi hoppas att dateringen kan visa åldern på begravningarna, och om de är samtida eller inte. Den tutulus som hittades daterar röset troligtvis till äldre bronsålder. Har graven Tossene 1017 från början varit ett röse som rivits för att ge byggmaterial till Tossene 314? Eller är Tossene 1017 en yngre grav, kanske från järnålder?
Hemsidan uppdateras när fler analyssvar kommer in.
Juli 2011
Själva undersökningen är avslutad och gravröset är helt borttaget. I slutet av maj skickades samtliga jordprover iväg till Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå (MAL) för analys. Vid undersökningen hittades inga benrester i gravröset, vi vet alltså ännu inte om en människa verkligen gravlagts här. Förhoppningsvis kan analyserna ge oss hjälp att svara på den frågan.
Förutom Tossene 314 undersökte vi också en tidigare okänd anläggning intill, som vi tror är rester efter ytterligare en grav. Den har troligtvis blivit svårt skadad och vi kan inte säga om det har varit ett röse eller en stensättning, men vi hittade brända ben i fyllningen. När MAL är färdig med jordproverna från denna anläggning ska vi skicka benen för osteologisk analys till Leif Jonsson/Osteology. Detta ska ge svar på frågan om det rör sig om en gravläggning, och kanske kön och ålder på den gravlagda.
När MAL är färdig kommer vi även att skicka organiskt material för c14-analys. Genom den tutulus som hittades i anslutning till röset vid undersökningen har vi redan en ganska bra datering, men vi vill även ha ytterligare dateringar. Stämmer den naturvetenskapliga dateringen med den typologiska? Har man använt röset till begravningar vid flera tillfällen? Även den nyupptäckta anläggningen ska dateras.
Dag 10 Fredag 8 april 2011
Sista dagen var solig och blåsig, men inte så kall som de tidigare dagarna. De sista stenarna i röset togs bort varpå de jordfyllda sprickorna under röset undersöktes. Inte oväntat gjordes inga fynd som kunde knytas till en bronsåldersbegravning, däremot en del fynd av slagen kvarts och föremål av flinta som kan knytas till mycket tidigare vistelser. Förhoppningsvis kommer de markkemiska analyserna att ge mer information.
Även de stenpackningar som fanns i skrevorna i anslutning till röset undersöktes. Det troligaste är att dessa inte anlagts som gravar, utan är resultatet av plundringen av röset – det vill säga stenar från röset har välts ner i skrevorna.
 |
 |
| Fredag morgon. Nästan alla stenar är borttagna. Den stora sprickan under röset avtecknar sig diagonalt. Foto mot söder. |
Fredag eftermiddag. Hela röset är borttaget och sprickorna tömda. Foto mot nordväst. |
Dag 9 Torsdag 7 april 2011
Även idag blåste det kraftigt men regnet försvann redan på morgonen. Dagen ägnades åt att rensa röset från stenar. Som vi förmodade fanns det en antydan till kantkedja kvar längre in i röseresterna. När nästan alla stenar avlägsnats visade sig även vårt förmodande om en skreva under röset stämma. Skrevan är ganska stor och kan mycket väl ha hyst en begravning. Det blir morgondagens uppgift att undersöka den.
Den lilla stenpackningen med småsten norr om röset visade sig innehålla benrester när vi undersökte den. Kanske det har funnits två rösen på platsen ursprungligen, eller så har det gamla rivits när det vi undersöker restes?
 |
Torsdag. Rösets kantkedja och den jordfylla skrevan under röset. |
Dag 6-8 Måndag-onsdag 4-6 april 2011
Det fortsätter att regna och blåsa, vilket ställer till problem för undersökningen av de jordfyllda svackorna. Det kan också bli problem med att gräva den svackan som förmodligen finns under röset. Dagarnas arbete har varit koncentrerade på att dokumentera stenar i röset och börja lyfta bort dem. I anslutning till röset kommer fler kolbitar. Troligen har detta kol dock kommit till efter att röset lades då det ligger i jorden runt röset. En möjlig kantkedja har kommit fram i den nordvästra delen av röset. Om den ligger intakt har övriga stenar välts ut över en meter utanför kantkedjan.
Under veckan har vi också haft många besökare. Benjamin har guidat grupper från skolan och allmänheten. De senare hade oturen att vara på plats när det absolut värsta ovädret drog över.
 |
 |
| Vi börjar lyfta bort stenarna från röset. |
Benjamin berättar om bronsåldern och röset från elever på Bovallstrands skola. |
Dag 5 Fredag 1 april 2011
Dagen var gråmulen efter nattens regnande. Till vå lycka hade regnet tagit en hel del på tjälen. Fortfarande är norra sidan av röset otinat. Vi har dock kunnat skrapa bort såpass mycket av jorden att vi kunnat mäta in i princip alla stenar i det övre lagret på röset. I den jordfyllda svackan har vi mätt in de flesta av stenarna men här har tjälen gjort att vi inte kunnat rensa så djupt ännu. Kanske kommer det fler stenar. I röset har det kommit ytterligare lite slagen flinta, i en av svackorna kom ett riktigt fint avslag av flinta. Metalldetektorn har givit lite utslag men det har varit mer nutida fynd som oljetuber o stålträd. Vi är fortfarande osäkra på om vi kan avsluta undersökningen nästa vecka eller om vi får avvakta ytterligare lite. Visningen på tisdag kl 14 kommer vi att genomföra oavsett.
 |
Röset har nu blivit inmätt, även kringliggande stenar har mätts in, möjligen kan vi ha ytterligare en anläggning sydost om röset. |
Dag 2-4. Tisdag till torsdag 29-31 mars 2011
På tisdagen fortsatte vi med avtorvning och framrensning av själva röset. Vi påbörjade också arbetet med att mäta in de enskilda stenarna. Benjamin var på plats för att reka inför nästa veckas visning för allmänheten. Vädret var klart och soligt, men det blåste kallt. Framrensningen gick ganska trögt, eftersom tjälen ännu är kvar.
På onsdagen fick vi tillgång till en grävmaskin, och kunde påbörja avbaningen av skrevorna. Inmätnigen av röset fortsatte. Mats kom upp från Göteborg med metalldetektor, och under dagen gick han över röset, dumpen, samt de skrevor där vegetationen var låg eller hade blivit borttagen. Resultatet blev två kapsyler, toppen av en tub, en bult samt en tutulus. Så vitt vi vet finns det endast två fynd av tutuli tidigare i Bohuslän; båda i Kareby i Kungälv. Det finns även ett fynd från V:a Frölunda i Göteborg. En tutulus är ett smyckeföremål av brons, troligtvis använt som dräktdetalj. De dateras till bronsålder period II eller III det vill säga äldre bronsålder, men den typ vi hittade bör dateras till period II. Vädret var soligt och vinden svagare än på tisdagen.
Tordagen bjöd på regn hela dagen. Maskinavtorvning och inmätning. Vi börjar inse att tjälen verkligen är ett problem – trots regnet tinar inte röset, och i skrevorna är jorden stenhård. Kanske får vi skjuta på nästa veckas grävning.
 |
 |
| Tisdag: Annika mäter in. Foto mot sydost. |
Onsdag: Vår tutulus med sin upphittare Mats. |
Dag 1. Måndag 28 mars 2011
En vacker vårdag med sol och klar luft inledde undersökningen av röset Tossene 314 i Bovallstrand. Natten hade varit kall och marken var frostig under förmiddagen. Första dagen ägnade vi, dvs Annika, Stig och Andreas, åt att dokumentera området före undersökningen av röset och de jordfyllda bergsskrevorna runt om. Röset rensades fram genom att ljung och mossa avlägsnades. I norra delen av röset var marken forfarande frusen under mossan. Vid framrensningen av rösets södra del framkom småsten i ett tunt lager direkt på berget. Lagret sträckte sig i ett smalt stråk ett par meter ut från röset och innehöll enstaka kolbitar, skärvsten, slagen flinta och kvartsit. Det såg ut som om materialet var strött direkt på berget, som en form av gång in mot röset. Frågan är om lagret bara leder fram till röset eller om det fortsätter även under det? Eller har röset varit större tidigare och även täckt lagret med småsten?
Rio Kulturkooperativ/Arkeologi
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
31 Januari, 2012
|
