• 
  • inget
• 
  • kommer
• 
  • Stenindustrilämningar vid Anneröd
• 
  • Industrihistoriskt forum 2009
• 
  • Germunneröd KD
  • Håverud KD
  • Kulturreservat
• 
  • Hud KD - rapport och film
  • Ulmekärr KD
• 
  • Hud KD
• 
  • Stenskogen KD
• 
  • Ejde KD
  • Sten.doc
• 
  • ingen
• 
  • ingen

Stenindustrilämningar i Ejde
Dokumentationen syftade till att identifiera och beskriva lämningar efter den stenbrottsverksamhet som bedrivits i området. Resultatet skall kunna användas vid en vidare bearbetning inom detaljplaneprocessen samt inom industrihistorisk forskning.

Stenindustrins historia
Företagen inom stenindustrin hade olika strategier och organisation. En del ägde såväl rätten till brytning som produktion och hade därför anställda stenarbetare/stenhuggare. Andra fungerade som försäljningsorganisationer och köpte upp bearbetad sten, ofta på beställning, för vidareförsäljning. Blandformer av dessa var vanligt förekommande. Andra företagsformer var kooperativa företag och stenhuggare som ”arbetare i fria berg” det vill säga högg på egna arrenden och levererade till uppköpare.

Hamburgsunds stenindustri
Första gången stenhuggeri omnämns i Kville härad är på 1890-talet. N S Beer hade börjat drift i såväl Kville som Svenneby socken redan i slutet av 1880-talet. Kronolänsmannen C O Ahlenius skriver att under perioden 1890-95 förekommer stenhuggerier i Heestrand, Bottna, Ejde och Hamburgsund. 1898 startar A K Fernström huggeri i Almdal i Hamburgsund.

Tillverkningen i häradet dominerades av gatsten, produktion av kant- och storsten förekom också. På ganska goda grunder kan man, enligt Persson, anta att stenarbetarna i Kville härad var cirka 400 vid förra sekelskiftet, Persson 1984.

Det finns en tendens till att storbrott var mer sällsynta i norra Bohuslän än i mellersta vid tiden för förra sekelskiftet. För norra Bohuslän är bara brotten i Krokstrand, Sannäs, Fjällbacka samt Fernströms brott i Hamburgsund kända.
Stenbrytningen i Hamburgsund följde i stort detsamma förlopp som i övriga Bohuslän. I Hamburgsund hade dock, delvis genom bröderna Arvidssons initiativ, Bohusläns Kooperativa Stenindustri etablerat sig under depressionsåren. Genom deras arbete kunde flera stenhuggare uppehålla en viss försörjning under de värsta åren under lågkonjunkturen på 1930- och 1940-talet. Från 1950-talet och framåt var dock stenhuggning en marginaliserad företeelse i samhället.

Social struktur
Stenhuggarna i Bohuslän var politiskt aktiva och radikala, på flera platser startades ungsocialistiska klubbar bland annat i Hamburgsund 1908. Dessa klubbar var grogrunden till den splittring som skedde inom fackföreningsrörelsen efter storstrejken 1909. När SAC bildades 1910 anslöt sig flera hundra stenhuggare till den nya organisationen. På sex platser i Bohuslän gick hela fackföreningen ur Stenhuggarförbundet och bildade en Lokal Samorganisation av SAC. En av dessa platser var Hamburgsund.

"Ungsocialisterna och syndikalisterna var starka i Hamburgsund och när SAC bildades gick hela fackföreningen över från LO och bildade en lokal samorganisation. Man fortsatte att skriva i den gamla protokollsboken, det var ju samma medlemmar."
Stenhuggare Filip Arvidsson ur intervju i Hamburgsund 1984.

"Vi vände oss mot bedrägeri och utsugning, vi ville en rättskaffens människa som skulle kämpa för lika rätt åt alla och som hade skyldighet att förkovra sig. Det bildades fackföreningar, folkets hus föreningar, nykterhetsloger och bibliotek. Vi tänkte oss en förbättring och förädling av allt, utav tanke, handling och hela människans gestalt. Då var det självklart att vi inte vräkte i oss brännvin och slogs, utan var med i logen och startade studiecirklar, förde debatter och läste böcker."
Stenarbetare Evert Arvidsson ur Stenhuggare, Quirin 1986.

Utvärdering
Stenindustrilämningarna inom detaljplaneområdet utgörs av småbrott med en inriktning på gatstensproduktion. Produktionsformen småbrott är typisk för stenindustrin i norra Bohuslän fram till första världskriget. En del faktorer som framkommit vid dokumentationen pekar på viktiga kulturhistoriska element som kan föra tiden för verksamheten i området tillbaka till sekelskiftet 1800-1900.

Att Hamburgsund var en av de platser där splittringen av den svenska fackföreningsrörelsen skedde är i sig av stort forskningsintresse. Arkivsituationen för Hamburgsund, avseende fackföreningsrörelsen, är oklar. Därför är det viktigt att samla in upplysningar om denna period genom intervjuer och fördjupade arkivsökningar.

Området på Smörhagen är välbevarat och tydligt läsbart vilket gör det till ett mycket gott exempel på den tidiga stenindustrins produktionsmetoder och visar även på logistiska lösningar. Lämningarna knutna till stenbrytning och bearbetning är representativa för den produktion som dominerat stenindustrin före tryckluftsteknikens användande och fram till andra världskriget. Denna verksamhet utgör ett viktigt inslag i såväl samhällets sociala historia som norra Bohusläns industrihistoria och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Vissa enskilda objekt har bedömts speciellt värdefulla. Dessa har ett pedagogiskt värde och bör därför beaktas och tas hänsyn till vid fortsatt planarbete. Speciellt intressanta i detta hänseende är dels den uppbyggda vägen för transport ner till hamnplanen, samt bergytor med bred- och rundkilshål, ritsar och kvarsittande kilar, se bild 2-5. Ett område med mycket karaktäristiska värden är det västligaste, område 6. Detta omfattar ett större brytnings- och bearbetningsområde. Delar av område 6 berörs av planområdet men kan med fördel ingå i detta som kulturmark.

Referenser

Skriftliga källor
Algotsson, Åsa/Swedberg, Stig 2004 Sten.doc Kulturhistoriska rapporter 1.
Rio Kulturkooperativ och Sotenäs kommun.

Persson, Lennart K. 1984 Arbete, politik, arbetarrörelse. En studie av
stenindustrins Bohuslän 1860-1910.

Quirin, Bertil 1986 Stenhuggare

Samrådshandling, Planbeskrivning. Detaljplan för Smörhagen del av Hamburgsund 2:2 m fl. Tanums kommun, Västra Götalands län. Upprättad av VästArkitekter AB och Cm&Bm Arkitekter AB 2004-03-30

Arkiv
Bohusläns föreningsarkiv:
Byggnadsföreningen Folkets Hus u.p.a Hamburgsund
Protokoll 1904-1983
Styrelseprotokoll 1983-1993
Kassaböcker 1904-1973

Göteborgs Föreningsarkiv:
Ejde Stenhuggar Fackförening protokoll 1903-04, Genomgånget 1903-07 t o m 1904-05.
Korrespondens mellan avd 20 Hamburgsund och Stenhuggarförbundet 1908-1963.
Innehåller ett femtiotal handlingar merparten från 1940-talet.
Hamburgsunds Lokala Samorganisation 1934-1953.

Muntliga källor
Intervju med Stenarbetare Filip Arvidsson, Hamburgsund 1984, Rio Kulturkooperativs arkiv.
Muntliga uppgifter från Elsa Johansson f. 1922, Hamburgsund
Jan Olsson f. 1957, Hamburgsund

Rio Kulturkooperativ/Kulturhistoria
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Sidan uppdaterad 7 Februari, 2009