• 
  • inget
• 
  • kommer
• 
  • Stenindustrilämningar vid Anneröd
• 
  • Industrihistoriskt forum 2009
• 
  • Germunneröd KD
  • Håverud KD
  • Kulturreservat
• 
  • Hud KD - rapport och film
  • Ulmekärr KD
• 
  • Hud KD
• 
  • Stenskogen KD
• 
  • Ejde KD
  • Sten.doc
• 
  • ingen
• 
  • ingen

Stenbrottet på Hud
Nu är filmen färdig och rapporten publicerad. Är du intresserad av hela rapporten inklusive filmen, kan du beställa den från förlaget.

Du kan läsa ett smakprov ur rapporten här:
Som sår i gråberget syns de överallt, brottytorna och sprickorna med skrotstenshögar intill, men sökandet efter brytbar sten har fortsatt någon annanstans. Idag är det bergen i Kina och Indien som knackas sönder i jakten på de fina bergskvaliteterna som ger bra gatsten eller ornamentsten. För ungefär 150 år pågick det sökandet här i våra trakter. Då började en strukturomvandling av Bohuslän. De dittills nästan värdelösa bergen blev plötsligt hårdvaluta och överallt i landskapet började stenbrytningen. Yrkeskunnigt folk söderifrån vandrade in och slog sig ner i de nya samhällen som växte upp vid brotten. En ny generation av lokala stenhuggare och stenarbetare växte fram. Ur smältdegeln av det nya och gamla skapades samhällen med nya tankar och levnadsmönster. Stundom ledde detta till motsättningar, men framför allt påverkades hela samhällsstrukturen i riktning mot det som vi idag tar för givet – ett samhälle med demokratiska värderingar.

På många ställen bildades, som sagt, helt nya samhällen runt fyndigheterna. Andra gånger, såsom här på Hud, bortom allfartsvägen, exploaterades ett nytt område och bönder som ägde mark med brytbar sten blev varse att bergknallarna kunde omsättas i pengar. Behovet av sten gav också arbete till såväl traktens folk som tillresta stenhuggare. En del unga män ratade stenarbetet och sökte sig till stadigare och säkrare inkomstkällor. Arbetet i stenbrottet var både tungt och farligt, men det var fritt och lönsamt, åtminstone periodvis.

Stenbrottet på Hud ligger tidsmässigt sent i den korta och intensiva perioden av stenbrytning i Bohuslän. Storhetstiden var redan över när Hudbrottet påbörjades. Bolaget som var arbetsgivare hade redan börjat se slutet på stenbrytningsepoken, Anledningen till att brytningen kom till stånd var säkerligen den vackra ”blå” granit som fanns här. Den dagen när den eftertraktade granittypen tog slut avslutades också arbetet i brottet. Arbetsplatsen lämnades helt osentimentalt för att långsamt förtäras av tidens tand. Rosten har gjort sitt intrång, björkarna strävar sig upp i skrevorna av skrotsten. Fortfarande kan man tyda spåren efter stenhuggarna men snart kommer nya spår att sprängas och de gamla att döljas under bärlagren till den nya E 6:an.

Utdrag ur intervju med Göte Karlsson:
"Det var väldigt kallt, det kommer jag ihåg. Jag var alltid så jädra kall.”

”Här i botten på brottet där vi står där låg det, som en fyrkantig klump, med blå granit. Det är i huvudsak den som är bortsprängd, kilad, bearbetad och bortkörd av oss. Brottkanten utgörs i huvudsak av en naturlig spricka som gjorde det väldigt lätt att ta ut blocken. Det var även naturliga horisontella sprickor, eller bottnar som vi kallar dem. Det var väldigt lätt att kila berget, det gick i vinkel och bröt inte av som det gör på många andra ställen. På den tiden var det viktigt, idag finns det ju andra tekniker som gör att vi inte är beroende av kilning på samma sätt. På den tiden, sextitalet, fick en ju borra in i berget och skjuta loss blocken istället, idag sågar de loss dem."

"Stenhuggarna bodde hos min farbror och drev ett brott på hans ägor. Farsan hade sprängt för en väg hemmavid och kontaktade dem. Så de tog upp ett brott där och då började farsan jobba i det, vi hade ju bara en liten gård så det var ju bra att få in lite pengar. Efer ett tag var det bara jag och farsan som jobbade i det brottet. Jag började 1961 som sextonåring. Det var ju bra med att ha nära till arbetet. Farsan var ju bonde men hade jobbat en del på vägbyggen och kunde spränga. Han höll väl på fram till i mitten av sextiotalet. Han fick ju dåligt hjärta på slutet så han slutade att jobba strax efter sextio. Jag lärde mig ju arbetet av honom, och sedan har en ju lärt sig efterhand på de olika ställen en varit på..."

Läs mer om stenbrottet på Hud här.

Du kan beställa den färdiga boken och filmen här.

Rio Kulturkooperativ/Kulturhistoria
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Sidan uppdaterad 3 Maj, 2011