|
Stenbrottet på Hud
Vägverket beställde en dokumentation av ett stenbrott på Hud i Tanum, eftersom det skulle tas bort i samband med arbetena för ny väg E6 förbi Tanumshede. Rio Kulturkooperativ har utfört ett dokumentationsarbete av stenbrottets materiella lämningar. Dessa har kompletterats med intervjuer av personer som arbetat i eller kring brottet. Huvuddelen av dokumentationsarbetet utfördes under våren 2006.
Stenbrottet på Hud
Stenbrottet vid Huds moar var i drift under drygt tio års tid under 1950-60 talet. Stenbrottet har utgjort en del i den moderna stenindustriproduktionen, där brottet var plats för uttag av råblock som bearbetades vidare på andra platser. Stenkvaliten var avgörande för att detta brott togs upp, och även för dess nedläggning. Ursprungligen började brottet användas för att ta fram en kvartsrik ljus sten som var beställd åt stadshuset i Västerås. Sedan upptäcktes att brottet även innehöll en typ av blå granit som är ovanlig. Tack vare denna stensort, som bland annat använts till gravvårdar, kom stenbrottet att drivas vidare fram till sextiotalets slut. Sedan tog det slut på den speciella blå graniten varför brottet lades ner.
Vi har under dokumentationen intervjuat två personer med anknytning till stenbrottet, Bertil Hansson och Göte Karlsson. Bertil arbetade som skogshuggare åt domänverket på femtiotalet. Under slutet av femtiotalet arbetade han med slutavverkningen på Hud. Under denna tid vistades han en del i brottet, ofta fikade han ihop med stenhuggarna. Han berättar att ibland när det var stora block som skulle lastas orkade inte kranmotorn med, utan då fick två man hjälpa till och handveva kranen också. Vid sådana tillfällen hjälpte han till med lastningen.
Göte Karlsson arbetade i stenbrottet från sextiotalet och har fortsatt som stenhuggare, idag i Rabbalshede. Han berättar att de var ett arbetslag som arbetade åt Kullgrens Enka. De for runt mellan brotten i norra Bohuslän beroende på vilken stensort det var efterfrågan på. På slutet när stenen av den blå sorten började ta slut i brottet på Hud tog de upp nya provbrott, men förgäves. Den blå stenen var slut på Hud och brottet lades ner.
Idag finns i princip hela arbetsplatsen kvar. Tryckluftskompressorn var mobil, den följde med mellan brotten. Även kranmotorerna kunde enkelt monteras ned och flyttas till andra brott. Det enda som egentligen tagits bort är rälsen för utkörningen av skrotsten. Kvar finns två kranar, en tryckluftsledning, en fikabod och syllarna till rälsen. Snart kommer även dessa att försvinna.
Fördjupad dokumentation av stenbrottet på Hud
Under oktober 2006 gjordes den fördjupade dokumentationen av de stenindustriella lämningarna på Hud. Vi samlade in kvalitativt intressanta lämningar från brottet, exempelvis spik till rälen och besiktningsskylten till den större kranen. Dessutom fördjupades intervjuerna med Göte Karlsson som arbetade i stenbrottet under 1960-talet. Denna gång videofilmade vi intervjun, på plats i stenbrottet.
Du kan läsa mer och se ett smakprov ur filmen här.
Du kan beställa den färdiga boken och filmen här.
Rio Kulturkooperativ/Kulturhistoria
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se
Sidan uppdaterad
7 Februari, 2009
|
|
Bertil kontrollerar att de gamla stagen för de översta ”trappstegen” sitter
kvar.
 Göte visar på lyfthålen i stenen, den här stenen
hade tydligen varit lite besvärlig eftersom de hade fått hugga
in tre lyfthål i den för att baxa den på plats.
 Åsa i färd med att dokumentera stenbrottet. Här noterar
hon att kranen besiktigades första gången 1927 och fick då lyfta
3 500 kg.
|
|
