• 
  • inget
• 
  • kommer
• 
  • Stenindustrilämningar vid Anneröd
• 
  • Industrihistoriskt forum 2009
• 
  • Germunneröd KD
  • Håverud KD
  • Kulturreservat
• 
  • Hud KD - rapport och film
  • Ulmekärr KD
• 
  • Hud KD
• 
  • Stenskogen KD
• 
  • Ejde KD
  • Sten.doc
• 
  • ingen
• 
  • ingen

Ulmekärr

Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Bohusläns museum utfört en första grundläggande dokumentation av stenindustriella lämningar inom ett planområde i Tanums kommun. Planområdet är beläget i Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd, väster om Grebbestad och cirka en kilometer från havet. Det utgörs till stor del av flacka hällmarker.

Sammanfattning av resultat
Hällmarkerna inom planområdet präglas av lämningarna efter stenindustrin. Dessa utgörs av åttiotvå småbrott och ett litet storbrott. Dessa stenindustriella lämningar är alla äldre än från tiden för 2:a världskriget. Avsaknaden av användning av tryckluft innebär att lämningarna förmodligen daterar sig även från före 1:a världskriget, då tryckluft inte introducerades förrän runt 1910, och inte fick genomslag förrän på 1920-talet, Persson 1984. Det lilla storbrottet, lämning 38, kan tänkas utgöra ett undantag på platsen, då det uppvisar vissa något mer moderna drag, såsom storlek och form på skrotsten samt kranhål. Det är inte omöjligt att detta brott drivits med förhållandevis ålderdomliga metoder ända in på 1930-talet. Även på ekonomiska kartan från denna tid synes berget vara ljusare just här, vilket kan tyda på färska brottytor. Även frånvaron av lämningar efter byggnader i anslutning till stenbrotten tyder på hög ålder. I ett av brotten finns märken efter atypiska bredkilar, vilket även detta kan tyda på hög ålder. En del av de riktigt små brotten tycks att döma av exempelvis lavpåväxt vara förhållandevis ålderdomliga. Arkivstudierna har visat att arrendeavtal tecknades redan i slutet av 1800-talet varför de äldsta brottytorna med största sannolikhet är från 1800-talet.

En del sentida ristningar är registrerade inom planområdet, förmodligen utförda av stenhuggarna. Dessa har årtal - 1901 och 1919 - som stämmer väl överens med den typologiska dateringen.

Genom området går en äldre körväg från söder fram till storbrottet, lämning 38, och fortsätter därifrån västerut mot den gamla utskeppningshamnen. Vägen är idag körbar fram till storbrottet och därefter brukad som en gångväg. Vid inventeringen visade sig detta gamla vägsytem vara flitigt använt av omkringboende som gångstråk. Ett annat exempel på dagens användning av området är de lekplatser som framkommit i eller i anslutning till brotten.

Inom området finns flera sinsemellan olika miljöer vilka kan beskrivas som 1) småbrott, 2) stora sammanhängande småbrott (lämning 5, 20, 31 och 47), samt 3) det lilla storbrottet (lämning 38). Småbrottsmiljöerna är belägna i grupper över hela området och kan också tänkas ha funnits i de områden som brutits mer intensivt. Där har dock spåren efter dem försvunnit eller blivit otydliga genom fortsatt brytning. De stenindustriella lämningar som har speciella pedagogiska värden utgörs av 2, 5, 11, 15, 17, 20, 25, 27, 34, 36, 38, 41, 42, 46, 47 och 48. En viktigt del i förståelsen av området är vägen genom lämning 38. De sentida ristningarna här utgör också en viktig detalj som ökar lämningarnas pedagogiska värde.

Arkivgenomgången visar att det finns goda möjligheter att fördjupa förståelsen för området genom arkivstudier. Arkivgenomgången har endast omfattat delar av Kullgrens Enkas arkiv. Det är möjligt att andra bolag också haft arrendeavtal inom området.

Antikvarisk bedömning (ur rapportmanus)
Stenindustrins lämningar bedöms enligt kulturmiljölagen för närvarande som övriga kulturhistoriska lämningar. Detta innebär att de skyddas av miljöbalkens hänsynsregler enligt 3:e och 4:e kapitlet. Vid planläggning skall, enligt plan- och bygglagens andra kapitel paragraf 1 och 2, dessa bestämmelser tillämpas. Syftet med dessa bestämmelser är en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Detta har konkretiserats av Sveriges riksdag genom miljömålen. Miljömålet för en god bebyggd miljö föreskriver bland annat att ”platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas (...) Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.” Länsstyrelsen 2003

Det saknas ett gott planeringsunderlag för att bedöma värdet av stenindustriella lämningar mellan enskilda områden. Det kan dock konstateras att föreliggande planområde innehåller lämningar från stenindustrin av stort pedagogiskt värde och ett inte ringa vetenskapligt värde. Området har också visat sig vara ett livligt frekventerat tätortsnära naturområde där spontan lek utövas.

Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att begära en miljökonsekvensbeskrivning som visar hur skyddet av detta tätortsnära natur- och kulturområde skall ske, och att möjliga alternativa lokaliseringar eller utformingar redovisas.

Vid en eventuell fortsatt exploatering av området kommer det att bli svårt att inte radikalt förändra karaktären av ett landskap så präglat av stenindustrin. För att i någon mån bibehålla upplevelsen bör så stora sammanhängande ytor som möjligt skapas så att brukandet av landskapet kan fortsätta utan att detta upplevs som störande för de boende. Av absoluta vikt för upplevelsen av historien i området är att den sammanhållna strukturen med brott 38 och vägen, som leder till och genom detta brott, bevaras. Brottet och dess närområde bör inte bebyggas och vägen bör behålla nuvarande karaktär och inte förändras genom genom breddning eller påfyllnad av vägmaterial. Vägen bör behållas som en gång-/cykelväg genom området. Två områden med speciell karaktär och stora pedagogiska värden är lämning 20 och 47, enskilda brott av speciellt värde är 2, 15, 17, 25, 27, 36, 38, 41, 42, 46 och 48. Vid utformning av alternativ bör dessa bevaras i sammanhängande strukturer. En lämningstyp av särskild betydelse är de spontana lekplatserna, vid lämning 5, 11 och 34. Dessa platser har valts av brukarna själva för lek i en historisk miljö. Detta bör respekteras och beaktas i den kommande planeringen.

För att kompensera intrånget i kulturmiljön och utveckla upplevelsen av den kvarvarande delen, bör en fördjupad studie göras som innefattar en detaljerad dokumentation av de ovan i detta kapitel nämnda lämningarna, samt en analys av de materiella och immateriella lämningar som är knutna till miljön och deras sociala betydelse för samhällsutvecklingen.

Källor
Algotsson, Åsa & Swedberg, Stig 2004a Sten.doc. Metod för dokumentation av lämningar från stenhuggarepoken. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 1.

Algotsson, Åsa & Swedberg, Stig 2004b Stenindustrilämningar i Ejde. En kulturhistorisk dokumentation inom detaljplaneområdet Smörhagen. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 3.

Länsstyrelsen Västra Götaland 2003 Miljömålen i Västra Götaland. Rapport 2003:19

Miljöbalk 1998:808

Persson, Lennart K. 1984 Arbete, politik, arbetarrörelse. En studie av stenindustrins Bohuslän 1860-1910.

Plan- och bygglag 1987:10

Rapporten är utgiven av Bohusläns museum
Hällristarnas och stenhuggarnas marker
Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation
Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun
Rapport 2007:29 Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund

På denna länk hittar du rapporten, under rubriken Tanum:
http://www9.vgregion.se/vastarvet/bm/up/arkrapp/list.asp?ID=729

Rio Kulturkooperativ/Kulturhistoria
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
Sweden
+46(0)708/65 67 39
rio@riokultur.se

Sidan uppdaterad 5 Oktober, 2011