• 
• 
  • ingen
  • SR Holmevattnet
• 
  • Brattön Sälelund MKB
  • Forshälla SR och MKB
  • Lillhärdal Åndberg MKB
  • Tyft MKB
  • Ulvås MKB
  • Vävra berg SR och MKB
  • Årjäng NO MKB
  • Årjäng SV MKB
• 
  • Dingle Skogen SR och MKB
  • Femstenaberg SR och MKB
  • Hällevadsholm Väster SR och MKB
  • Korpekullen MKB
  • Sälelund SR
  • Sögårdsfjället SR och MKB
  • Tormoseröd SR
  • Ås SR och MKB
• 
  • Kil-Lursäng SR
  • Lillhärdal
  • Lursäng SR
  • Vindpark Anneröd MKB
  • Årjäng NO SR
• 
  • Töftedalsfjället MKB
• 
  • Lianeåsen MKB
  • Världsarv Tanum KB
• 
  • Älvegårdsvägen FS
• 
  • Sannäs FS
• 
  • ingen
• 
  • ingen

Årjäng NO

Samrådshandling för Projekt Årjäng NO är klar. Du kan ladda ner den här intill, eller läsa sammanfattningen nedan.

Verksamheten
Projektet syftar till att etablera två vindparker på sammanlagt 38 vindkraftverk. Varje verk har en totalhöjd om max 180 meter. Den beräknade energiproduktionen ligger på cirka 320 GWh per år. Etablering kommer att innebära att vägar anläggs inom områdena samt att elanslutning ordnas. Alternativ för elanslutning utreds för närvarande. Inom områdena används markkabel och mellan områdena och kraftledningen används luftledning.

Platserna är valda utifrån goda vindförhållanden och relativt stora avstånd till bebyggelse. Större delen av området har en vindhastighet som överstiger 6 m/s. Inom en mindre del av området överstiger vindhastigheten också 6,5 m/s.

Gällande planer och mål
En vindkraftetablering bidrar till möjligheten att uppnå flera av de nationella miljömålen. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning samt God bebyggd miljö.

Årjängs kommun hade vid tiden för framtagandet av denna samrådshandling ännu inte pekat ut lämpliga/olämpliga områden för vindkraft i sin översiktplan (ÖP). I översiktsplanen från 1990 är tätorter och byar markerade. Vindområdena ligger minst 1,5 kilometer ifrån dessa tätorter/byar. Med vindområde menar vi det område som avgränsas av den beräknade 40 dB-kurvan.

Alla områden ligger i anslutning till eller inom någon kilometer från riksintresse för friluftsliv eller naturvård. Glaskogen är av riksintresse för friluftsliv och naturvård samt skyddat som naturreservat. Inom området finns Natura 2000-område. Ulvsjömyrarna är av riksintresse för naturvården, utpekat Natura 2000-område och skyddat som naturreservat. Stora Bör, Östra Silen och Östra Mörtnäs är av riksintresse för naturvården. DANO-området är av riksintresse för friluftslivet. I förslag till ny översiktsplan är Mörtnäsområdet utpekat som stort orört område enligt miljöbalken 3:2.

Alternativ
Huvudalternativ i detta skede är att vindparker etableras på de två delområden som behandlas i samrådshandlingen: Mörtnäs och Rishöjden. Alternativ utformningar kan utgöras av färre antal verk inom respektive område eller en geografisk förändring av områdena. I en tidigare lokaliseringsstudie, Förstudie Årjäng NO Lokaliseringsstudie för planerad vindkraftpark i Årjängs kommun november 2007, har alternativa platser studerats. Av dessa kvarstår fyra alternativ som behandlas i denna samrådshandling. Tre alternativ har ej studerats vidare. Motiven för detta anges i samrådshandlingen.

Miljökonsekvenser
Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Detta kommer under vidare projektering att kompletteras med fältstudier och kontakter med lokala föreningar. Bedömningarna får tillsvidare ses som preliminära.

Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer; samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna samrådshandling på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar.

Preliminära decibelberäkningar visar att parkerna troligen inte kommer att ge högre ljudnivåer än 40 dB för närboende.

Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samt sprängningsarbeten.

I detta tidiga skede är det svårt att på ett tydligt sätt beskriva konsekvenserna för en vindkraftsetablering. Nedan följer en kort sammanfattande bedömning för de studerade områdena.

En etablering vid Mörtnäs medför förändrad landskapsbild och påverkan på friluftslivet i riksintresset/naturreservatet Glaskogen. Förutom denna aspekt finns konflikter rörande värdefulla våtmarker samt Mörtnäsområdets betydelse för skidåkning. Fågellivet behöver också utredas vidare. Inga riksintressen för naturvården berörs annat än visuellt.

Störst påverkan vid en etablering på Rishöjden gäller landskapsbild och friluftsliv inom riksintresset Glaskogen. Rishöjdenområdet nyttjas också för skidåkning. Fågellivet behöver också utredas vidare. En etablering borde kunna ske utan att påtagligt skada riksintressen för naturvården.
En etablering vid Byn kan påverka landskapsbilden sett från Glaskogsreservatet. Avståndet är dock relativt stort, varför denna påverkan bedöms bli begränsad, liksom påverkan på friluftslivet inom riksintresset. Etablering bör kunna ske utan att skada riksintressena Stora Bör, Östra Silen och DANO. Upplevelsen av kulturmiljön vid Silleruds kyrka kan komma att påverkas.

Etablering vid Nedre Tvängen respektive Kålleboda kommer båda i konflikt med fågellivet. Landskapsbilden som den syns från Glaskogen kommer att förändras och friluftslivet inom riksintresset Glaskogen kan påverkas till följd av detta.

Eventuell påverkan på riksintresset Ulvsjömyrarna vid etablering vid Långelanda-Ulvestad beror på avståndet mellan vindpark och myrområdet. Detta behöver studeras ytterligare vid detaljplanering. Riksintresset Glaskogen påverkas troligen i relativt liten utsträckning.

Sammanfattningsvis för de olika alternativen gäller att landskapsbild, friluftsliv och/eller naturvård påverkas på alla studerade platser, men i olika hög grad. Alla områden ligger i anslutning till eller inom någon kilometer från riksintresse för friluftsliv eller naturvård.

Glaskogen (F2, friluftsliv) påverkas i högre grad än övriga riksintressen. Alternativen Långelanda-Ulvestad och Byn ger troligen en mindre påverkan på Gla-skogen än övriga alternativ.

För att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden kommer ytterligare fotomontage från strategiska platser i landskapet att tas fram och en landskapsanalys kommer att utföras. En enkätundersökning bland turisterna i Glaskogen planeras utföras sommaren 2008. Denna undersökning syftar till att bättre kunna bedöma påverkan på friluftslivet.