Rio kulturkooperativ
arkeologi
 
Rio Kulturkooperativ  

 

Sten.doc

Här nedan publicerar vi tre utdrag ur rapporten Sten.doc som gavs ut som bok 27/8 2004. De utdrag du kan läsa är förordet och sammanfattningarna av del 1 och del 2. Du kan beställa boken här.

Förord
Denna rapport har initierats av Sotenäs kommun. I arbetet med översiktsplanen har kommunen såväl som Länsstyrelsen uppmärksammat behovet av att identifiera, bevara och bruka det kulturhistoriska arvet från stenindustrin.

En del i framtidens kulturmiljöarbete är att gå vidare från bevarandet av kulturmiljön till brukandet av den. Det ställer större krav på att veta vad det är vi bevarar för att kunna bruka det på ett sätt som tillgodoser såväl dagens samhällsintressen som de historiska processer som skapat vårt samhälle. Därför måste vi kräva att kulturhistoriska dokumentationer inte stannar vid de fysiska lämningarna utan även omfattar de immateriella strukturerna.

Vi har med denna rapport försökt att skissera ett arbetssätt för att i ett samhällsplaneringsarbete kunna beskriva och värdera kulturhistoriska lämningar knutna till stenindustrisamhället. I del 1 presenteras denna metod för beskrivning av såväl materiella som immateriella lämningar. I del 2 har arbetssättet testats på detaljplaneområdet, Kvarnmyren i Ulebergshamn. En viktig del i arbetet har varit att testa olika dokumentationsmetoder för att finna en rimlig avvägning mellan önskad detaljnivå och kostnader för utförandet.

I utvärderingsarbetet har en referensgrupp deltagit med synpunkter på upplägg och inriktning. En första version av rapportmanuset har granskats av gruppen. Vi har försökt att ta intryck av deras synpunkter. De åsikter som uttrycks i rapporten är dock slutligen artikelförfattarnas.

Åsa Algotsson och Stig Swedberg

 

Sammanfattning del 1
Stenindustrin i Bohuslän har en drygt hundraårig historia. Den sammanfaller med flera stora samhällsförändringar vilka får sitt största uttryck i slutet av 1800- och början av 1900-talen. Dessa samhällsförändringar kan sammanfattas i begreppen industrialisering, modernitet och demokratisering. De var alla av internationell karaktär.

Ett uttryck för modernitet är stadens utveckling till en praktisk och skön mötesplats för människor och företag. Konkret innebar detta bland annat stora infrastruktursatsningar som kajanläggningar, stensättning av gator och torg, samt anläggandet av hela stadsdelar med stenhus. Industrialiseringen av tidigare hantverksmässiga produktionsformer leder till förändrade arbetsvillkor samt påskyndar urbaniseringen. Det är vid denna tid som flera av folkrörelserna bildas; nykterhetsorganisationer, arbetarorganisationer och frikyrkorörelser. I detta hastigt föränderliga samhälle ifrågasätts tidigare normer och värderingar samtidigt som det ger nya aktörer spelrum. Alla dessa viktiga historiska skeenden är än idag läsbara genom stenindustrins materiella och immateriella lämningar. Denna studie syftar till att skapa en metod och terminologi som gör det lättare att idag tolka, värdera och bruka dessa lämningar.

Materiella lämningar
De materiella lämningarna utgörs av produktionstekniska och sociala lämningar. De produktionstekniska sammanfattas i begreppen: typ av brott, produktion, brytningsteknik, belägenhet samt intern logistik. De sociala består framförallt av: affär, badstuga, bostad, samlingslokal, skola samt tvättstuga.

Genom att beskriva typen av produktionsteknisk lämning bör en förståelse om det studerade områdets tidsställning kunna uppnås. Det innebär i första hand om området varit i bruk före första världskriget, under mellankrigsperioden eller efter andra världskriget. Även huruvida brottet varit i drift under lång tid bör kunna fastslås.

Genom en studie av de till studieområdet hörande sociala lämningarna kan en förståelse för det samhälle produktionen ägde rum i uppnås. För att dessa studier skall bli tillförlitliga och förse oss med information om såväl människor som de samhällsprocesser de ingick i måste studien kompletteras med information om de immateriella lämningarna.

Immateriella lämningar
De immateriella lämningarna är de idéer, värderingar och normer som människor har agerat utifrån. De traditionella normerna finns oftast bara bevarade som negationer, exempelvis i form av domstolsprotokoll då någon brutit mot normen. De nya har däremot ofta haft ett behov av att rättfärdigas genom att propageras för i bland annat skrift. Även ägandeförhållanden och företagsstruktur, som enskild, svensk, utländsk eller kooperativ är viktig immateriell information. Genom bland annat förenings-, företags-, och socken/kommunarkiv kan en förståelse för denna typ av lämning uppnås. Även informanter, nu levande personer med personlig kunskap om förhållandena, är viktiga källor.

Tolkning
När den grundläggande dokumentationen är genomförd kan den analyseras i värderande termer som till exempel pedagogiskt värde eller forskningspotential. Här görs en sammanställning av de värden de materiella och immateriella lämningarna utgör. Det pedagogiska värdet bestäms av hur tydligt läsbara de materiella lämningrna är, dess ursprungliga status och hur tydligt deras inbördes samband är. Forskningsvärdet avgörs till stor del av arkivsituationen och den möjlighet till fördjupade studier denna kan ge.

Vid tolkningen bör analysbegreppen aktör och system ges stor betydelse. Om det dokumenterade materialet ger god information om en del av samhället eller genom att belysa en aktör, en människa, organisation eller företag kan detta vara av stort värde. Likaså om det visar sig att materialet kan belysa ett system, en del av ett större samhällsskede – exempelvis ett tidsavsnitt, fackföreningsrörelsen eller kvinnligt samhällsbyggande.

Metoden
Metoden syftar till att genom beskrivning av fysiska lämningar skapa en förståelse för produktionsförhållanden och kronologi inom ett område med stenindustrihistoriska lämningar. Genom denna bestämning blir det möjligt att göra en arkivgenomgång samt samla upplysningar genom informanter, relevanta för en tolkning av de sociala system som lämningarna representerar.

I studien föreslås tre olika metoder för dokumentation:
1. Detaljanalys, lämplig för kulturhistoriska dokumentationer. Omfattar såväl noggrann fältbeskrivning av objekt som arkivgenomgång.
2. Detaljerad områdesbeskrivning, lämplig för förstudier enligt pbloch miljöbalken. Omfattar en samlad fältbeskrivning av objekt som geografiskt eller produktionstekniskt hör samman. En undersökning av vilka arkiv som innehåller material av relevans för studieområdet, samt typ av material, genomförs.
3. Generell områdesbeskrivning, för enklare underlag och inventering. Omfattar en beskrivning av större områden av relativt enhetlig karaktär. En enklare arkivsökning genomförs, där minst de lokala arkiven kontrolleras.

 

Sammanfattning del 2

Dokumentation av Kvarnmyrsberget
Materiella lämningar
Inom detaljplaneområdet för Kvarnmyrsberget finns över 40 stenbrott. De flesta av dessa har bearbetningsplatser knutna till sig. Många har även avfallsoch skrotstenshögar i anslutning till bearbetningsplatserna. Bearbetningsplatserna och skrotstenen visar att framförallt storgatsten och kantsten har huggits i dessa brott. Bredkilar har varit dominerande klyvningsteknik. De flesta borrhålen visar att man använt sig av remmare. Vägarna inom området är smala, oftast bara cirka två meter breda. Delar av vägarna är avskurna av brottytor.

De produktionsmetoder som använts pekar på att stenbrotten varit i bruk före första världskriget. De avskurna vägarna visar på en relativt lång brukningstid. Det är rimligt att anta att arbetsplatserna på Kvarnmyrsberget representerar flera decenniers verksamhet.

Ett fåtal brott i västra och södra delen uppvisar vissa spår av modernare brytningsmetoder. Det finns dock inget som tyder på verksamhet efter 1920talet.

Det fanns två utskeppningshamnar i samhället. Efterhand etableras bearbetningsplatser i anslutning till dessa.

I Ulebergshamn finns ett flertal sociala lämningar från denna tidsperiod: skolbyggnader, Folkets hus, bostäder.

Immateriella lämningar
Arkivsituationen för Ulebergshamn är relativt god. Stora delar av fackföreningsarkiven finns bevarade. Även från Folkets hus finns ett omfattande material. Flera av de företag som var verksamma i Ulebergshamn har delvis bevarade arkiv. I Ulebergshamn finns ett stort antal privatpersoner med god kunskap av och intresse för stenindustrin. De flesta av dessa är aktiva i Ulebergshamn Då och Nu, samt Syföreningen Ljus i Ulebergshamn.

Protokollen från Stenhuggarförbundets avdelning 80, i Ulebergshamn, ger en god insikt i arbetslivet för stenhuggarna. Frågor av såväl politisk, arbetsrättslig samt arbetarskyddskaraktär tas upp till behandling. Det är också genom fackföreningen beslutet att bilda en Folkets hus-förening tas. I Folkets hus drivs de första decennierna även en konsumtionsförening.

Genom protokollen nås också kunskap av vilka företag som etablerar sig i Ulebergshamn. Av dessa kan speciellt nämnas K. O. Mattson, V. E. Molléns, Freeman & Sons samt N. S. Beer.

Slutsatser
Den tidiga stenindustrins största logistikproblem var transporter. Bra berg nära en god utskeppningshamn var därför eftertraktat. Ulebergshamns djuphamn gjorde bergen omkring intressanta. Kvarnmyrsberget utgör ett exempel på dessa tidigt utnyttjade berg, där verksamheten bedrevs i småbrott.

Den sociala infrastruktur som stenhuggarsamhället skapat genom föreningsverksamhet och husbyggnation utgör än idag ett dominerande inslag i samhällsbilden för Ulebergshamn.

Det pedagogiska värdet av stenbrottsområdet på Kvarnmyrsberget är stort då det enkelt kan förstås i produktionstekniska termer. Dess närhet till såväl samhälle som utskeppningshamn fördjupar förståelsen. Det lokala intresset för historien är ytterligare en aspekt som ökar värdet.

Forskningspotentialen är stor då ett rikt arkivmaterial finns att tillgå. Dessutom finns ett flertal informanter med direkt eller indirekt kännedom om stenindustrin.

© 2004 Åsa Algotsson och Stig Swedberg Rio Kulturkooperativ

Rio Kulturkooperativ/Kulturhistoria
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
0708/65 67 39
rio@riokultur.se

Sidan uppdaterad 6 Februari, 2009

 



Sten.doc

Read English Summary.