|
|
||
|
|
Sten.doc Här nedan publicerar vi tre utdrag ur rapporten Sten.doc som gavs ut som bok 27/8 2004. De utdrag du kan läsa är förordet och sammanfattningarna av del 1 och del 2. Du kan beställa boken här. Förord En del i framtidens kulturmiljöarbete är att gå vidare från bevarandet av kulturmiljön till brukandet av den. Det ställer större krav på att veta vad det är vi bevarar för att kunna bruka det på ett sätt som tillgodoser såväl dagens samhällsintressen som de historiska processer som skapat vårt samhälle. Därför måste vi kräva att kulturhistoriska dokumentationer inte stannar vid de fysiska lämningarna utan även omfattar de immateriella strukturerna. Vi har med denna rapport försökt att skissera ett arbetssätt för att i ett samhällsplaneringsarbete kunna beskriva och värdera kulturhistoriska lämningar knutna till stenindustrisamhället. I del 1 presenteras denna metod för beskrivning av såväl materiella som immateriella lämningar. I del 2 har arbetssättet testats på detaljplaneområdet, Kvarnmyren i Ulebergshamn. En viktig del i arbetet har varit att testa olika dokumentationsmetoder för att finna en rimlig avvägning mellan önskad detaljnivå och kostnader för utförandet. I utvärderingsarbetet har en referensgrupp deltagit med synpunkter på upplägg och inriktning. En första version av rapportmanuset har granskats av gruppen. Vi har försökt att ta intryck av deras synpunkter. De åsikter som uttrycks i rapporten är dock slutligen artikelförfattarnas. Åsa Algotsson och Stig Swedberg
Sammanfattning del 1 Ett uttryck för modernitet är stadens utveckling till en praktisk och skön mötesplats för människor och företag. Konkret innebar detta bland annat stora infrastruktursatsningar som kajanläggningar, stensättning av gator och torg, samt anläggandet av hela stadsdelar med stenhus. Industrialiseringen av tidigare hantverksmässiga produktionsformer leder till förändrade arbetsvillkor samt påskyndar urbaniseringen. Det är vid denna tid som flera av folkrörelserna bildas; nykterhetsorganisationer, arbetarorganisationer och frikyrkorörelser. I detta hastigt föränderliga samhälle ifrågasätts tidigare normer och värderingar samtidigt som det ger nya aktörer spelrum. Alla dessa viktiga historiska skeenden är än idag läsbara genom stenindustrins materiella och immateriella lämningar. Denna studie syftar till att skapa en metod och terminologi som gör det lättare att idag tolka, värdera och bruka dessa lämningar. Materiella lämningar Genom att beskriva typen av produktionsteknisk lämning bör en förståelse om det studerade områdets tidsställning kunna uppnås. Det innebär i första hand om området varit i bruk före första världskriget, under mellankrigsperioden eller efter andra världskriget. Även huruvida brottet varit i drift under lång tid bör kunna fastslås. Genom en studie av de till studieområdet hörande sociala lämningarna kan en förståelse för det samhälle produktionen ägde rum i uppnås. För att dessa studier skall bli tillförlitliga och förse oss med information om såväl människor som de samhällsprocesser de ingick i måste studien kompletteras med information om de immateriella lämningarna. Immateriella lämningar Tolkning Vid tolkningen bör analysbegreppen aktör och system ges stor betydelse. Om det dokumenterade materialet ger god information om en del av samhället eller genom att belysa en aktör, en människa, organisation eller företag kan detta vara av stort värde. Likaså om det visar sig att materialet kan belysa ett system, en del av ett större samhällsskede – exempelvis ett tidsavsnitt, fackföreningsrörelsen eller kvinnligt samhällsbyggande. Metoden I studien föreslås tre olika metoder för
dokumentation:
Sammanfattning del 2 Dokumentation av Kvarnmyrsberget De produktionsmetoder som använts pekar på att stenbrotten varit i bruk före första världskriget. De avskurna vägarna visar på en relativt lång brukningstid. Det är rimligt att anta att arbetsplatserna på Kvarnmyrsberget representerar flera decenniers verksamhet. Ett fåtal brott i västra och södra delen uppvisar vissa spår av modernare brytningsmetoder. Det finns dock inget som tyder på verksamhet efter 1920talet. Det fanns två utskeppningshamnar i samhället. Efterhand etableras bearbetningsplatser i anslutning till dessa. I Ulebergshamn finns ett flertal sociala lämningar från denna tidsperiod: skolbyggnader, Folkets hus, bostäder. Immateriella lämningar Protokollen från Stenhuggarförbundets avdelning 80, i Ulebergshamn, ger en god insikt i arbetslivet för stenhuggarna. Frågor av såväl politisk, arbetsrättslig samt arbetarskyddskaraktär tas upp till behandling. Det är också genom fackföreningen beslutet att bilda en Folkets hus-förening tas. I Folkets hus drivs de första decennierna även en konsumtionsförening. Genom protokollen nås också kunskap av vilka företag som etablerar sig i Ulebergshamn. Av dessa kan speciellt nämnas K. O. Mattson, V. E. Molléns, Freeman & Sons samt N. S. Beer. Slutsatser Den sociala infrastruktur som stenhuggarsamhället skapat genom föreningsverksamhet och husbyggnation utgör än idag ett dominerande inslag i samhällsbilden för Ulebergshamn. Det pedagogiska värdet av stenbrottsområdet på Kvarnmyrsberget är stort då det enkelt kan förstås i produktionstekniska termer. Dess närhet till såväl samhälle som utskeppningshamn fördjupar förståelsen. Det lokala intresset för historien är ytterligare en aspekt som ökar värdet. Forskningspotentialen är stor då ett rikt arkivmaterial finns att tillgå. Dessutom finns ett flertal informanter med direkt eller indirekt kännedom om stenindustrin. © 2004 Åsa Algotsson och Stig Swedberg Rio Kulturkooperativ Rio Kulturkooperativ/Kulturhistoria |
|
